Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Carleson, C. N.: Massa och enhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASSA OCH ENHET
231
icke längre endast ’ ’flytände’ ’. Tvivelsutan röna därvid våra
föreställningar starkt inflytande av de senaste årtiondenas landvinningar
på radioaktivitetens, atomlärans områden, kortligen av den
fullständiga revolution, som uppfattningen av massans konsistens
undergått. Om begreppet ’’flyta’’ får en ny definitionskontur såsom en
oerhört snabb upprepning av lika "händelser", så ter sig "rummet",
"massan" som en lagbunden, rörlig, likmässig anhopning av
partiklar. Som "världspunkter" — alltså en benämning, som
innesluter ett rumelement och samtidigt ett tidselement — betecknar
t. ex. Einsteinskolan "skärningar" i universum, som förläna
materien "struktur", "form" eller vilken term vi nu behaga välja.
Men var vi nu än se oss omkring, så om justeras våra kunskaper
och våra begreppsbilder av måtten, ekvationerna, siffrorna. De
giva vår medvetenhet ett nytt innehåll och öppna nya vidder för
vår kombinativa fantasi. Astronomiens tyngdpunkt blir alltmer
"stellarstatistik", i siffror mätes växt- och djurarters utbredning;
meteorologiska genomsnittstal och kalkyler äro statistik tjänande att
beräkna och fastställa områdens klimat. Belysande proportioner
och förskjutningar avslöja siffrornas utslag samhällstillståndets
byggnad och rörelser, lägga en allt säkrare grund för att beräkna
det sannolika och möjliga, sätta oss i stånd att bedöma det
ändamålsenliga i förändringar och omlagringar och slutligen att med
förnuft och insikt reglera de sociala "atomernas"
friktionsförhållanden, som slutligen ytterst bero av den sociala massans relation
till "enheterna", individerna.
De stora måttens siffror omsluta alltså det enda fasta, tillförlitliga
vetandet om samhället. De måste då bilda försatsen för våra slutsatser
och tillämpningar på de enskilda fallen med inverkan på gruppers,
partiers och individers handlingar. Vår genom tabellernas
vetenskap ökade insikt om detta samband mellan social massenhet och
social mångfald och massa skulle då kunna tänkas förvandla omsider
den sociala "skolastik", som benämnes "politik", till verklig
vetenskap, till vad termen "politik" begreppsmässigt en gång varit, till
en vetenskap, där "politik", ännu väsentligen en empirisk,
parlamentarisk laboratoriekonst, skulle kunna tänkas förvandlad till
institutionell verksamhet på objektiv erfarenhets fasta grund. Ligger
ej socialismens teoretiska och praktiska framtid på denna linje, som
i skärpa och klarhet skulle dragas genom nutida ekonomisk och
intellektuell anarki?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
