Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Carleson, C. N.: Massa och enhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
C. N. CARLESON
med desto större visshet, ju mer ordnat material som står till buds för
en omfattande diagnos. Däri ligger då massans vikt och betydelse
för samhällsforskning, för teori och praktik, således det inträngande
socialstudiets absoluta oumbärlighet för målmedveten och klarsynt
politik. Det praktiska syftet blir därvid städse strävan att slutligen
nå, ett tillstånd av trygg jämnvikt mellan massans molekularkrafter.
Är det riktigt att antaga existensen av en dylik analogi, ja, till och
med väsenslikhet mellan massa i allmänhet och social massa, så är
det ju icke heller uteslutet, att predestinations- och viljefaktorerna,
massa och individ, kunna låta sig sammanfattas i en enhet och
harmoni, som tillåter viljans utformning av framtiden och förnuftets
och kunskapens allt säkrare beräkning av dennas gestaltning.
Samhällskroppens komplicerade mekanism försvårar visserligen
lagbundenhetens uppdagande och användning, men där gives intet
oom-kullkastligt bevis mot detta i massans lagbundenhet grundade
förutseendes möjlighet. Samhällsmänniskan kan bli herre över sitt eget
"snäekhus" och för visso med bistånd även av allt det övriga
vetande, vars drift och ledstjärna är att beräkna och förutse förlopp,
därför att vårt intellekt just är så beskaffat, att det drager nuets
linjer ut i det vardande.
Det gamla ’’astronomiska kunskapsidealet" vidgas med var dag
av framstegen inom nutidens kemi och fysik. I förbigående sagt
kunde denna kunskapsöknings återverkan på människornas andliga
status och energi förtjäna sitt särskilda kapitel. Framsteget riktas
samtidigt på djupet utåt och djupet inåt. Man vore till och med
frestad att våga den paradoxen, att världskrigsperioden genom de
bjärta bilder, den givit oss av massor i rörelse, påtvingat och
underlättat mottaglighet för syntetisk behandling av massfenomenen.
Horisontkurvan griper vidd efter vidd, och slå icke märkena fel, ser
det ut som om vetandets revolution inom matematik, celest mekanik,
naturvetenskap och därmed allt innerligare förbunden psykologi
skulle draga med sig, framtvinga krav på vetandets och forskningens
utgestaltning av mäss- och enhetsbegreppen, av masskonsistens och
molekularrörelse inom samhällskroppen. Termen "klasskamp"
förlänas då därmed ett innehåll, som når utöver de rent praktiska
dagsstriderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
