Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Thorsing, Oscar: Skadeståndsdramats sista fas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
OSCAE THOESING
förbindelser. Det kan ej bli tal om utrymning annat än i mån av
och i proportion till betalningar, även om ockupationen kommer att
undergå vissa modifikationer sedan motståndet inställts.
Frankrikes och Englands ståndpunkter i fråga om
Ruhrockupationen ha sålunda trots den långvariga diskussionen förblivit vitt
skilda. Med bästa vilja i världen kan man ej upptäcka någon
fortskridande sammanjämkning. Klyftan står lika oöverkomlig nu som
för trenne månader sedan och vore det ej för förhoppningen om
ett närmande på andra punkter, vilket hastigt kunde skapa nya
förutsättningar för överenskommelse, finge man anse oenigheten i
Ruhrfrågan avgörande.
Hur man vrider och vänder på de argument, som franska
regeringen framfört till försvar och förklaring för sin hållning i denna
fråga slutar man emellertid med att söka något bakom dem och
man tror sig ej med orätt kunna skönja en strävan att avtvinga
England vissa eftergifter till Frankrikes fromma i den ekonomiska
uppgörelsen. I ’’Tidén" har upprepade gånger understrukits att
Ruhrockupationen är Frankrikes sista resurs, kan ej den ge vad
Frankrike i fyra år förgäves sökt utvinna ur segern över Tyskland,
finns ej heller något hopp om att det skall bli möjligt i .framtiden.
För närvarande intar Frankrike en maktställning i Europa som
det ej i längden kan upprätthålla. Men därför är det uppenbart att
den franska politiken nu måste inrikta sig på att utnyttja den
gynnsamma situationen till att skapa trygghet för Frankrikes framtid.
Poincarés uppfattning om medlen härför behöver man ej dela för
att finna denna franska strävan naturlig och berättigad. Vad slags
säkerhet har Frankrike for sin framtida politiska och ekonomiska
utveckling? Hittilldags har det ej erhållit någon. Om det släpper
sitt grepp om Tyskland vad är det då som garanterar att ej detta
om några år då det återvunnit sina krafter, vägrar att betala något
som helst skadestånd? Ett starkt Tyskland vill ej betala, ett svagt
kan dock ej. Att på en gång göra Tyskland betalningskraf tigt och
skaffa säkerheter för att betalningarna verkställas är en uppgift som
de allierade i fyra år förgäves försökt att lösa. Poincaré har valt
att ockupera Ruhr och valet har träffats efter fyra års fruktlösa
konferenser, förhandlingar och kriser. Nu har franska regeringen
säkerheter på hand, den beginge en dumhet öm den avyttrade den
för ett ändlöst, ovisst perspektiv av samma slag som de allierade
under fyra år haft framför sig. Detta betraktelsesätt har så klart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
