Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Karleby, Nils: Hjälp i nöden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄLP I NÖDEN 269
förda skälet, att jordvärdet är den kapitaliserade
normalavkastningen. Lantbrukaren är i grunden en självständig arbetare, eller
företagare, om man så vill. Det han är villig att betala och kan
betala för själva jordanvändningen motsvarar, vad han kan utvinna
ur denna användning utöver en för arbete eller företagsamhet av
hans art "vanlig" ersättning. Den svenska bondeklassen i
genomsnitt taget lever ganska visst icke på en nämnvärt högre standard
än den svenske industriarbetaren; i de fall dess inkomster äro större,
rör det sig merendels om sådana, som hava inkomster i egenskap av
jordägare på värdefull jord, d. v. s. av kapitalplacering, eller sådana,
som äro ovanligt skickliga och företagsamma i sitt yrke. Det är
nog rätt likartat allestädes; realiter stå den danske småbrukaren
och lantarbetaren rätt lika. Om den egentlige bonden har något
mera, beror det på hans inkomster av egendom. Den amerikanske
farmaren har i regel icke så mycket mera än lejda jordbruksarbetare.
Men på detta sätt måste det ju bli. Att köpa jord står fritt för
envar, och det är klart, att en efterfrågan på jord av
jordbruks-skickligt folk skall utövas ända till den punkt, där jordpriset är
sådant, att den reala årh et ser sättning en såsom anställd och såsom
egen lantbrukare blir ungefär lika. Detta förhållande är tydligen
av grundläggande betydelse för jordbrukstullars verkningar.
Det innebär nämligen, att varje handtag åt jordbruket, som
åsyftar att hålla priserna på dess produkter uppe över den av
marknadsläget betingade nivån, måste komma att kapitaliseras i jordvärdet.
Jordbruket eller jordbrukarna få icke någon hjälp därav; de få
endast filtrera så mycket mera pengar från den köpande
allmänheten till jordegendomen.
Men förhållandet innebär vidare, att så länge det överhuvud
betalas ett enda öre för själva jorbesittningen, så länge föreligger ett
absolut bevis, att jordbruket på detta ställe anses lönande. Varför
skulle människor lägga ned pengar i jord, om de icke trodde sig
kunna förränta den? Att jordbruket "lönar sig" eller "icke lönar
sig", är alltså mycket relativa begrepp, ty det beror helt och hållet
på det jordvärde, man räknar med. Agronomen Nannessons
undersökningar ha visat, att ett skånskt jordbruk med ett jordvärde av
2,200 kr. pr hektar samt olika amerikanska om resp. 300, 1,700 och
900 kr. pr hektar gåvo bra nära samma procentuella netto; vilket är
självklart, då jordvärdet uppstår genom en kalkyl på nettot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
