Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Carleson, C. N.: »Underproduktion», utvandring och kolonisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»UNDERPRODUKTION», UTVANDRING OCH KOLONISATION 273
kärna, derafs ur europeisk synpunkt och ur arbetskraftens synpunkt
enda bärande motiv, nämligen allmän-nyttan av en ordnad
utvandring av såväl kapital som arbetskraft. Där antydes, att Förenta
staterna i sina under krigsåren upphopade guldreserver förfogar
över kapital för utförsel och placering i kolonisation, men lider brist
på armar, som Europa då skulle ställa till disposition. Det lockande
perspektivet: högslätterna i norra Peru, vilka utmålas som ett
sannskyldigt "Schlaraffenland" à la våra första Amerikafarares
idyllfantasier, må icke blända oss ända dithän, att vi glömma både att
rikta blicken inåt åt våra egna möjligheter och utan fördom utåt åt
alla håll i världen.
Utan att göra sig skyldig till en motsatt ensidighet — betonande
av framtidsutsikterna i öster — kan man med skäl fråga, varför
särskilt Ryssland skall undervärderas, om icke avsikten vore att mot
en överdrivet mörk bakgrund framtrolla en så mycket starkare
ljuseffekt till förmån för vissa transoeeanska områden. Hur
tsar-Ryssland en gång handlat och vandlat, hur Sovjetryssland i saknad
av internationell kredit haft att kämpa med oerhörda hinder och
svårigheter bevisar ju icke det minsta i fråga om rysk
produktionskraft och förutsättningarne för nytt värdebildande i kanske en snar
framtid. Det är ingalunda osannolikt, att med det stegrade
utvecklingstempo tingen synas taga i öster, i samband med den obestridliga
livligheten i initiativ, tvisterna om främmande egendoms
återstäl-lelse, om de utländska fordringsägarnes krav komma att lösas
överraskande hastigt och lätt, så snart kapitalistisk exploatering känner
fastare mark under fötterna i Ryssland, som måste — låt vara med
vissa modifikationer — genomlöpa ett kapitalistiskt skede. Så som
förr spjärnar Moskva icke längre mot rätt vittgående koncessioner.
Hos oss driver man sin skepsis gentemot de ryska förhållandena
alltför långt. Landet glider dock tydligen in i en fast och ordnad
förvaltning. Dess ansträngningar t. ex. att upphjälpa sina
kommunikationer äro ett sannskyldigt prov på kraft och överlägsen ledning.
Och det kan och bör sägas i detta sammanhang — vare sig vi tänka
på Ryssland eller på hr Keys glänsande kondorflykt över de
nordperuanska högslätterna — att lånekapitalister av den gamla typen
blott hindra handel och produktion. Tiden behöver verkliga,
problemen allsidigt bedömande vårdare av kapital, företagare med vid
och fri blick, och vi behöva även nationalekonomer av en ny resning,
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
