Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Olsson, Oscar: De svenska arbetarnas folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA ARBETARNES FOLKBILDNINGSARBETE 311
skaffade sig på egen hand de nödiga kunskaperna men ivrade
samtidigt för att få bildningsfrågan till en föreningsangelägenhet.
Deltagandet i sin organisations arbete under övertänkande och
diskuterande av allmänna frågor gav så småningom stora lager av
kroppsarbetarna en real bildning, som i sinom tid i offentliga värv visade
sig väl uppväga de formella bildning de dittills ledande
samhällsklasserna sutto inne med. Därmed var också, helt omedvetet, en god
grund lagd för ett grundligare självbildningsarbete även av
teoretisk och personlig karaktär, när bildningstillfällena väl en gång
skapats.
Studiecirklarna.
Uppgift.
Det blev godtemplarorden, som först utexperimenterade den
moderna organisationsformen för det folkliga självbildningsarbetet,
studiecirkeln. Både i nykterhetsföreningarna och sedan i de
politiska och fackliga arbetarföreningarna kom man till den
uppfattningen, att det allmänna folk- och självbildningsarbetet måste ingå
som en väsentlig och ofrånkomlig del i varje folksammanslutnings
intresse och idé. Visserligen skall den största uppmärksamhet ägnas
åt ett grundligt* inträngande i föreningens speciella uppgift, men
varje folkorganisation är uttryck för den allmänna folkkulturens
krav i en viss riktning, och därför är det också nödvändigt att hålla
förbindelsen frisk och levande med den allmänna kultur- och
sam-hällsandan.
I ett demokratiskt tidevarv, då massorna själva skola uppbära och
vara ansvariga för samhällsutvecklingen, måste alla medborgare ha
tillfälle att skafi.t sig gedigna kunskaper i kommunala, politiska,
sociala och ekonomiska frågor. Men för folkets befriargärning från
ekonomiskt och andligt förtryck räcker det inte med praktiska
insikter och färdigheter, vilka lika väl låta använda sig mot som för de
allmänna intressena, till främjande av helt själviska syften. För»
seger i befrielsekampen behöves uppoffrande hänförelse, osjälviskhet;
solidaritetskänsla och pliktuppfyllelse, med ett ord hög idealitet hos
medborgarna. Därför måste de praktiska bildningsuppgifterna och
direkt personlighetsfostran vara i lika mån tillgodosedda i ett av
folkets stora massa uppburet folkbildningsarbete.
Studiecirklarna ha redan från sitt första framträdande, år 1902,
strävat att bli en folkrörelse, som omsluter hela folket, alla arbetare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
