Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3’àO ERNST WIGFORSS
redan äro starkt kontrollerade av staten, det fjärde fallet gäller
industrier, "i vilka enhetlig ledning bevisligen skulle leda till
bestämda förbättringar eller besparingar’’, det femte slutligen, när en
industri är "så väl utvecklad, att dess framgång inte i första
rummet beror på en ständig utveckling av individuell rådighet och
uppfinningsrikedom eller på ett utarbetande av nya processer".
Detta är ju inte så lite i princip och även om Politics and Progress
(1923) är i någon mån försiktigare i de praktiska slutsatserna än
boken från 1920, finner man) att den "liberala staten" skulle
erbjuda ett avsevärt fält för vad man allmänt torde kunna enas om
att kalla "socialiserade" företag. Kommunerna äga redan nu stora
företag. "Utan allt tvivel komma de att ytterligare utvidgas." Det
finns "public trusts" till exempel för dockor och hamnar. "Man
kan tryggt antaga, att denna organisationsform skall komma till
vidsträckt användning i den liberala staten." De nuvarande
statsföretagen, alltså post, telegraf och telefon tänkas förvaltade av
dylika offentliga korporationer och detsamma skulle också bli
förhållandet med järnvägarna. Men i samhällets ägo vill Muir föra över
även vad han kallar "basie industries", det vill säga sådana som
dels bygga på begränsade naturtillgångar, dels utgöra grundvalen
för industrin i övrigt. Detta gäller framför allt kol, elektricitet och
vattenkraft. I anslutning till ett uppslag från annat liberalt håll
tänker Muir nu närmast, att staten skaffar sig äganderätten till
själva naturtillgången och sedan utarrenderar brukningsrätten åt
enskilda eller offentliga korporationer. Med äganderätten som vapen
skulle t. ex. en "kolkommission" sedan genomdriva den enhetliga
organiseringen av industrin. Som man ser, faller inte det liberala
amerikanska förslaget om socialisering av gruvor och järnvägar
utanför ramen av engelska liberala principer. Om man tillfogar,
att Muir i boken av 1920 bland de näringsgrenar, som kunde tänkas
bli föremål för nationalisering, men som liberalerna måste kräva att
få behandla och bedöma från fall till fall, uppräknar inte bara
kanaler och skogar utan även banker, försäkringsverksamhet och
rusdryckstillverkning, får nog var och en intrycket, att området för den
principiella motsatsen mellan liberalism och socialism redan
undergått en rätt avsevärd förminskning. Men ännu mera upplysande
för de mångomtalade principerna, fastän på samma gång lite
förvirrande, är behandlingen av jordfrågan hos Muir, Han erkänner
de starka principiella skälen från liberal synpunkt för jordens na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
