Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- LIBERALISM OCH SOCIALISM
331
tionalisering. Men det finns starka praktiska betänkligheter.
Företagets oerhörda omfattning, svårigheten för staten att förvalta all
jord, den djuprotade förkärleken för full äganderätt till jord och
denna känslas förmåga att framalstra flit och sparsamhet. Slutsatsen
blir att man bör söka en praktisk medelväg. Utom skatt på jordens
värdestegring och ett underlättande av köp och försäljning av jord
— alltså fri handel med jord — föreslås att kommunerna skola få
rätt att till ett pris som motsvarar jordens faktiska värde för
ägaren — och detta skulle framgå av hans egen deklaration i och för
beskattning — köpa all den jord som behöves för byggnadstomter i
stad eller för skapande av småbruk på landet. Den så förvärvade
jorden skulle för beständigt stanna i det allmännas ägo. Muir är
uppenbarligen böjd för att starkt betona äganderättens värde — som
det vill tyckas mera 1923 än 1920 — men han kan ju inte förbigå
det faktum, att den liberala jordpolitiken i England alltid varit
ovillig att lämna ut jorden med full äganderätt. Det är som
Hob-house uttrycker saken i sin lilla bok om Liberalismen, att ’ ’den
liberala lagstiftningen vill inte skapa en klass av små godsägare utan
av små arrendatorer." Häri ser H. den verkliga skillnaden mellan
konservativ och liberal jordpolitik. Och Hobhouse, som inte skrev
under inflytande av behovet att gentemot ett starkt socialistiskt
arbetareparti hävda den rena ’ liberalismen’’ i alla ett liberalt partis
åtgöranden, tillägger: Den ena lösningen är individualistisk. Den
andra närmar sig det socialistiska idealet.
Men det lönar sig fortfarande inte att tvista om orden. Vårt
egentliga syfte är ju att komma tillrätta med ett nog så invecklat
problem: Finns det principiella gränser? Och Muirs liksom många
andra — engelska — liberalers ställning till jordfrågan borde kanske
kunna bidraga till att klargöra situationen. Muir är principiell
anhängare av jordens socialisering. "Om man håller -sig till de rena
teorierna", säger han uttryckligen, "så finns det intet område där
skälen för samhällets äganderätt äro så starka". Om en liberal
likväl av en mängd praktiska hänsyn söker sig fram på andra vägar
än den "liberala teorin" skulle kräva, vore det då inte möjligt att
medgiva socialisten samma rätt? Och om detta kan tillämpas ifråga
om jorden, varför då inte i andra fall?
Man har mycket ofta intrycket inför just liberal kritik av
socialismen, att det faller sig svårt att mäta med samma mått. Liberala
idéer få lov att vara ett slags allmänna riktlinjer, med vilkas hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
