- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
332

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332

ERNST WIGFORSS

man söker sig fram till ett mål, socialistiska däremot vill man helst
göra till skygglappar, som tvinga blicken i en enda riktning och
hindra vandraren att finna de mest framkomliga vägarna.
Socialisten anses svika sin övertygelse och nästan sin plikt, om han inte vid
arbetet för sina mål väljer de mindre tjänliga medel, som hans
motståndare kunna utfundera och framställa såsom nödvändiga resultat av
den socialistiska teorin. Om den ekonomiska liberalismen först kan leda
till grundsatserna om enskild äganderätt och fri företagsamhet, men
under de faktiska omständigheternas tryck konsekvent säges
medföra kravet, att samhället bör äga jorden, vilket emellertid av andra
faktiska omständigheter endast till någon del anses i praktiken
genomförbart, då bör det inte väcka någon förundran, om socialisten
utan smärta och utan självuppgivelse kan tänka sig ett samhälle,
där inte alla medborgare få sina lockar putsade av statsanställda
hårkonstnärer. Och särskilt borde den socialism, som erkänner sin
stora skuld till Marx, få lov att ta hänsyn till den faktiska
ekonomiska verkligheten utan att strax bli misstänkt för att vilja smita
undan konsekvenserna av sina egna teorier. Ty ingenting ligger väl
mera centralt i hela den marxska tankevärlden än just idén, att de
olika formerna för äganderätt och dylikt äro fast förankrade i själva
sättet för produktionens bedrivande, och att de alltså inte kunna
godtyckligt ändras efter mönstret av det ena eller andra socialistiska —
eller liberala — schemat. Om Marx själv väntade en snar och
genomgående omstöpning av egendomsförhållandena i socialistiska former,
var detta därför en följd av hans uppfattning rörande det
ekonomiska livets snabba utveckling i en viss riktning. I vad mån han
misstagit sig härutinnan, är en fråga om faktum, som faller alldeles
vid sidan om den principiella eller metodiska.

Det hör inte till den här upptagna diskussionen att gå in på de
villkor, som Marx ansåg nödvändiga för att en övergång till det
socialistiska systemet skulle äga rum. Och en modern socialism med
traditioner från Marx kan ju mycket väl behålla hans metod utan
att därför hålla fast vid hans uppfattning om dessa nödvändiga
villkor. Egentligen kan det vara nog att påpeka, hur starkt vi lite
var blivit påverkade av den marxska metoden, fastän många
använda den på samma sätt som borgaren i Moliéres komedi talade
prosa. Eller vad är det annat än denna metod när Muir liksom så
många andra söker utreda de särskilda betingelser, under vilka
samäganderätten bör träda i stället för den enskilda äganderätten, där-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free