- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
333

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIBERALISM OCH SOCIALISM

M3

för att den sistnämnda inte längre är förenlig med produktionens
egen organisation?

Det sagda avser ingalunda att förneka, att Marx’ teoretiska
slutsatser om det ekonomiska livets utvecklingstendenser varit påverkade
av ett lidelsefullt hat mot det kapitalistiska systemet och av det
därur framsprungna kravet på en socialistisk organisation. Lika
litet som det är meningen att söka undanskymma det faktum, att den
möderne socialisten ställes inför frågan, om han endast önskar ’
’samegendom" i de fall där en försiggången utveckling av
produktionsformerna redan gjort den enskilda äganderätten tydligt ohållbar,
eller om han inte också strävar att påverka produktionssättet i
sådan riktning, att socialistiska former för äganderätten bli naturliga.
Att dra en enkel gräns mellan de båda fallen är visserligen inte
möjligt, men att båda existera och att den möderne socialisten känner
sig höra hemma även på den mera ’’konstruktiva" sidan om
gränsen, skall så mycket hellre erkännas, som man på den punkten
möjligen har utsikt till att finna något av det där ’ ’principiella’’, som
skulle markera motsättningen mot liberalismen.

Ty att gränsen inte kan dragas mellan statsingripande och
laisser-fàire, inte ens mellan tendensen till samhällsegendom och
privategendom, är tydligt. Den måste sökas i de villkor man uppställer
för att det ena eller andra skall anses av förhållandena anvisat. Och
i den mån liberalen stannar vid monopolen såsom gräns, till och med
om detta begrepp ges en ganska vidsträckt tolkning, ja, även om
han utsträcker sitt förord för samhällsegendomen till att gälla alla
"grundläggande industrier", på vilka näringslivet i övrigt beror,
tycker man sig med en viss rätt fortfarande kunna tala om en
principiell gräns gentemot socialismen. Emellertid erinra vi oss, att
Muir bland sina kännetecken på fall, då socialisering a priori kunde
diskuteras, upptog två, som väl måste anses föra ett gott stycke
vidare. Han talade nämligen om industrier, där "enhetlig ledning
bevisligen skulle leda till bestämda förbättringar och Besparingar"
och där den individuella rådigheten etc, icke spelade en väsentlig
roll. Det framgår likväl inte fullt klart, om Muir anser dessa drag
vara i och för sig tillfyllestgörande eller om de få bli bestämmande
blott då något eller några av de övriga villkoren också äro uppfyllda.
Synbarligen har han haft i tankarna den engelska kolindustrin, vars
organisation enligt sakkunniga vittnesbörd från ekonomisk synpunkt
icke skulle kunna försvaras. Men i detta fall rör det sig om en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free