Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mi
ERNST WIGFOBSS
naturtillgång, varpå Englands industriella liv i väsentlig grad är
uppbyggt Slutsatser över på andra områden äro därför kanske
inte tillåtliga. Redan det finger som i alla händelser även av Muir
sträckes ut mot "effektivitetsprincipen", förtjänar emellertid
uppmärksammas. Ty är det så att utsikten till en förbättrad produktion
kan få väga tyngre än kärleken till enskild egendom och fri
företagsamhet, då synes det "principiella" gärdet vara upprivet, även om
de praktiska meningsskiljaktigheterna kunna vara tillräckligt stora
för att hindra varje politisk samverkan. Men om man tillsvidare
inte alltför starkt pressar på denna möjlighet att få Muirs åskådning
ännu mera orienterad åt det socialistiska hållet och frågar hur han
själv drar upp gränsen mot socialismen i alla de oomtvistliga fall,
där han talar för samhällets äganderätt, blir man onekligen
besviken.
Ty visserligen synes Muir själv anse sin ståndpunkt både ifråga
om jord och gruvor och järnvägar och elektrisk kraft etc. vara
strängt skild från den socialistiska, men när man ser efter vari denna
skillnad skulle bestå, mötes man bara av några föråldrade slagord om
socialismens böjelse för schematism och byråkrati. Det heter
ordagrant som avslutning på kapitlet om naturtillgångar och
grundläggande industrier:
"Genom att erkänna det nödvändiga i stora förändringar på dessa
områden och särskilt i fråga om jorden kommer liberalismen i skarp konflikt med
konservatismen. Genom att avvisa all stel uniformitet i fråga om metoderna,
genom sin strävan att bevara den drivkraft, som ligger i enskild företagsamhet,
och genom att motsätta sig direkt kontroll av det vanliga statsmaskineriet,
kommer liberalismen att råka i lika skarp konflikt med socialismen. På detta
område som på alla andra framstår mycket tydligt den klara motsättningen
mellan var och en av de tre vinklarna i vår politiska triangel och de båda
övriga.’’
Det kan ligga någon mening bakom beskyllningarna mot socialis-"
men för schematism, om man därmed åsyftar, att "socialiseringen"
betraktas såsom det enda stora botemedlet på alla möjliga områden.
Men att beskylla moderna socialister för en strävan efter uniformitet
i själva metoderna vid socialiseringens genomförande eller för
kärlek till de vanliga statsorganen såsom ledare av socialiserade företag
måste bero på obekantskap med det verkliga läget inom den
socialistiska världen. En liten lustig tillfällighet gör att Muir på denna
punkt kan vederläggas genom hänvisning till en framställning, som
härrör från hans egen liberala krets, I sin klara och intressanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
