Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Pauli, Ivan: Jeppe och demokratin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 IVAN PAULI
Rudolf Schmidt,, som i ett föredrag på 1870-talet icke drog sig för
att jämnställa baronen med de medeltida feodalherrar, som brukade
skära upp magen på sina bönder när de ville värma fötterna, och å
andra sidan känslosamt betecknade Jeppe som "en ridderlig
Skik-kelse" med "en Troubadourharpe i sit B ryst". Att brännmärka
dessa och liknande barocka utsvävningar är ju både berättigat och
tacksamt, men de ha redan långt förut bemötts på ett betydligt bättre
satt, sa t. ex. av C. W. Schmidt, som uttryckligen fastslog den
objektiva karaktären hos stycket, en ståndpunkt utifrån vilken man måste
avvisa icke blott försöken att romantisera Jeppe, utan också den
motsatta, lika ytterligtgående tendens, som Harald Nielsen nu
företräder.
Denne vill icke nöja sig med att bevisa, att Jeppe är ett
blodtörstigt odjur, en upprorsman och ättling i rakt nedstigande led av den
osympatiske rebellen Engelbrekt, han vill också göra baronens bild
så fläckfri, ridderlig och ädel som möjligt, och för detta ändamål
har han, som ovan nämnts, företagit en liten textändring, vilken
prof. Böök givit sin varma anslutning, men som från flera håll blivit
föremål för befogad kritik. När baronen i slutscenen med lakejen
Erich diskuterar det med Jeppe företagna experimentet och därvid
medgiver, att komedien lätt kunnat förvandlas till "en hæslig
Tra-gedie", tillägger han: "Men jeg var saa forliebt i Historien, at jeg
heller havde ladet mig slaa, ja jeg troer, heller ladet dig henge af
ham, Erich! end jeg havde aabenbaret den. Du var maa ske vel af
samme Forsætf" På denna älskvärda fråga svarar betjänten
förfärad nej; det vore väl något underligt att låta hänga sig för nöjes
skull, menar han. Men då räknar baronen upp en massa exempel
på att sådant dagligen sker, och tillfogar slutligen: "Derför troer
jeg fuldkommelig, Erich! at du heller havde ladet dig henge end
fordervet denne deylige Historie". Harald Nielsen finner nu, ej
utan skäl, denna scen föga rekommenderande för den ädle baronen,
vilken således hellre skulle velat offra en tjänares liv än gå miste
om ett lyckat skämt. Han anser därför, att "dig" i texten måste
bero på ett tryckfel och rätteligen bör utbytas mot "mig", och hr
Böök, som icke heller är någon aristokratfördömare, dekreterar helt
kategoriskt i en flerspaltig utläggning av frågan: "Dig är verkligen
ett tryckfel eller skrivfel för mig." Ty annars skulle ju baronen
icke ha visat "samma paradoxala kärlek till illusionen" som
visi-rerna, de duellerande officerarna och alla de andra eldande före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
