Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Jacobi, Alrik: Domarval och prästval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 ALRIK JACOBI
Vad prästvalen beträffar, synas våra partiorgan i allmänhet ha
avhållit sig från deltagande i diskussionen härom, antagligen
därför att man i överensstämmelse med socialdemokratins allmänna
åskådning ansett detta vara ett område, som statsmakterna helst
icke borde blanda sig in uti. Med den betydelse prästerskapets
äm-betsgärning har för alla medborgare, kan det emellertid icke undgås,
att även personer och partier, som äro principiella motståndare till
statskyrkan, stundom måste taga ställning till frågor angående de
prästerliga tjänsternas tillsättning. För min del vill jag också säga
ifrån, att jag icke tror det vara till skada varken för kyrkan eller
prästerskapet, att personer, som äro religiöst ¾ller åtminstone
konfessionellt indifferenta, stundom taga del i sådana kyrkliga
angelägenheter som prästval och dylikt. Det måste nämligen betecknas
som en fullständig villfarelse, om man föreställer sig, att det är de
"icke troendes" deltagande i valförrättningarna, som bidrar till
att draga ner dessa till de föga värdiga intrigspel? de nu ofta urarta
till. Det torde tvärtom ofta vara så, att ett inslag av mera nyktert
indifferenta element i valmanskåren kan bidraga att avkyla det s. k.
kyrkofolkets alltför fanatiska nit. En socialdemokrat är vid ett
prästval mera sällan i den situationen, att han i någon av de
uppställda kandidaterna kan se en meningsfrände och ännu mindre en
andlig banérförare, men han kan därför mera opartiskt bedöma de
olika sökandenas fel och förtjänster och göra var och en behörig
rättvisa. Då, såsom alltför ofta sker, kotteri- och partisympatier
skaffa en präst röstmajoritet, står bakom detta som regel en klick
av dem, som anse sig ha monopol på beteckningen "religiösa".
Även om man har ögonen öppna för de många missbruk, som vid
prästval kunna förekomma, vore det med allmän demokratisk
uppfattning föga överensstämmande att på detta område påyrka en
annan ordning än den nu och av ålder gällande. Skulle rätten att
tillsätta prästerliga tjänster helt och hållet läggas i regeringens eller
annan statsmyndighets hand, kunde detta dessutom lätt leda till ett
ytterligare sammanknytande av banden mellan stat och kyrka, som
ur vår synpunkt vore föga önskvärt. Jag behöver blott erinra om
att en sådan ordning skulle utgöra ett gott stöd för kravet på
bibehållande av bekännelsetvånget för statsrådets ledamöter. Däremot
behöver det ej anses med socialdemokratisk åskådning oförenligt att
gå in på frågan om sådana ändringar i valsättet, varigenom garantier
kunna skapas mot vissa valmanskotteriers nycker. Detta kan ske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
