Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Bendixon, Stig: Världskriget i de historiska läroböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSKRIGET I DE HISTORISKA LAROBÖCKERNA 369
för allt vad demokrati heter, dels också av en om möjligt ännu mera
blind tro på germanernas naturliga utkorelse att styra s. k. "lägre
raser". De under senaste året uppstämda hyllningssångerna till
fredsstiftarne i Wien av år 1815 äro i detta avseende betecknande.
Wientraktaten, som införlivade större delen av Nord-Italien med
Österrike och som delade den under Napoleon återuppståndna polska
staten mellan Ryssland och Preussen, hedrades ju häromdagen av
professor Böök med lovordet att ha "skapat förnuftiga gränser"
och dragit folkens uppmärksamhet bort från "politiska chimärer".
#
Pallin-Boethius håller sig som sagt i konkurrensen vid
gymnasierna fortfarande som god etta. De läroböcker, vilka spela någon
roll såsom konkurrenter, äro de som utgivits av lektorerna Gustav
Löw och Erik Falk samt av adjunkten O. Johnssson. Av dessa är det
blott Falk och Johnsson som fört fram sina skildringar till att även
omfatta världskriget. Resultatet har i båda fallen blivit föga
tillfredsställande. Båda författarna berätta helt resolut, att andra
balkankriget började genom att Serbien och Grekland anföllo
Bulgarien (att det var Bulgarien, som var den anfallande parten, hade
kunnat inhämtas ur en så lättillgänglig källa som Nordisk
Familjebok). Båda äro de angelägna att omjustera Österrikes ultimatum till
Serbien så, att den österrikiska krigsförklaringen skall framstå som
berättigad. Kuriös är också Falks skildring av världskrigets slut:
ententens militära operationer misslyckades, men centralmakternas
folk voro utmattade genom blockaden och sträckte därför vapen;
icke ett ord nämnes om de avgörande ententesegrarna i Makedonien,
i Palestina och i Venetien! I Johnsons lärobok är det roande att
konstatera skillnaden mellan 1917 års upplaga och den efter kriget
reviderade. I den förra var kejsar Wilhelm utrustad med "lysande
begåvning, ädel idealism, stark vilja och en ovanlig energi", men i
den senare upplagan har han förlorat dessa egenskaper.
Man kunde tycka, att det borde vara en frestande uppgift för
yngre historiker att skapa läroböcker i nutidens historia, grundade
på ett omsorgsfullt utletande av sanningen. Falks och Johnssons
verk fylla i varje fall icke måttet härutinnan. Förhållandet synes
vittna om bristande vakenhet hos den svenska historieforskningen.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
