- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
372

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Norlén, Gunnar: Skandinaviska Symfonister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

GÜNNAB NOEL^N

lyckokänslan i arbetsglädjen och alla ideella strävanden. I jämn, lugn
takt går utvecklingen framåt, skuldra vid skuldra skrider folket fram
mot allt högre, nationella mål, och alla samlas i en mäktig hymn
till fosterlandet. — "Det outsläckliga" kallar Carl Nielsen sin sista
symfoni. Som motto har han ställt följande ord för detta verk:
"Musik är liv, som sådant outsläcklig." Hans avsikt har här varit
"att antyda vad endast själva musiken har makt till i den elementära
viljan till livet". —

Norges stora betydelse som musikland begynner först med
1870-talet, då Edvard Grieg och Johan Svendsen skapade en inhemsk
tonkonst på nationell grund. Av dessa var den förre huvudsakligen
verksam i de mindre formerna som kompositör av romanser och
pianostycken samt violinsonater, under det att den senare kan sägas
vara Norges förste symfoniker av betydenhet.

Johan Svendsen (född 1840 i Kristiania, död 1911 i Köpenhamn)
var som tonsättare icke så utpräglat norsk-norsk som hans landsman
Grieg; han närmade sig mera den tyska nyklassiska musiken, som
representeras av Mendelssohn och även Gade, ehuruväl man i hans
musik kan skönja fläktar av hemlandets friska fjälluft. Han skrev
två symfonier, D-dur och B-dur.

Kristian Sinding (född 1856 i Kongsberg) står som kompositör
tämligen oberoende av varje skola. Hans stil är självständig med
nordiskt drag. Han är en mästare i formen, som han med säker
hand bygger upp och som aldrig för rikedomen av de detaljer, som
så friskt och livligt framträda i hans verk, förgäter den
monumentala helgjutenheten. Det som särskilt fängslar i hans musik är ett
drag av manlig kraft, som omsveper åhöraren liksom en mäktig
nordanvind. Han har skrivit tre symfonier, i d-moll, D-dur och
F-dur. —

Det märkliga andliga uppsving, som på de bildande konsternas
område möter oss svenskar i vårt "80-tal", träffa vi även inom den
nationella tonkonsten. Den svenska musiken under hela första delen
av 1800-talet utmärkte sig för sin ensidiga dyrkan av romansen och
visan, vilken efter att först ha stått helt och hållet i den samtida
tyska musikens tecken så småningom började röna inflytande från
den svenska folkvisan, varigenom den blev mera nationellt betonad.
Representanter för denna stora grupp svenska kompositörer äro
Geijer, A. F. Lindblad, Josephson, Wennerberg och Hallström, vilkas
verk utmärkt sig för melodirikedom och lättfattlighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free