Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Norlén, Gunnar: Skandinaviska Symfonister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
GUNNAR NORLÉN
framför allt fast timrad, klassiskt-klar i tematik, rytmiskt intressant
och har för övrigt i anläggningen något nationellt betonat.
Hugo Älfven (född 1872 i Stockholm) är säkerligen Sveriges
främste nu levande symfoniker. Även hans musik bär inom sig
något svenskt — än mörkt, än soligt —; ett hett temperament sjuder
i hans melos, som ibland får något sydländskt glödande i klangen.
Han har en gång kallats "Sveriges lärdaste musiker". Eedan hans
första symfoni, f-moll (1897), förråder en för ett ungdomsarbete
sällsynt förening av musikaliska idéer och kontrapunktisk lärdom.
— Symfonien n :r 2, D-dur, vilken tillkom 1899, har icke utan orsak
ansetts som en märkessten i den svenska odlingens historia. Detta
härliga verk är uppfyllt av poesi och flödande av melodisk ingivelse,
mästerligt utarbetat, modernt rörligt inom den klassiska formen och
starkt dramatiskt i sin imponerande byggnad, kulminerande i den
med stor konst skrivna fugan och inlägget av koralen ’ ’Jag går mot
döden". — Älfvens nästa symfoni, E-dur, skulle kunna ha som
rubrik "Om lyckan". Den komponerades i Italien sommaren 1905.
Tonsättaren har här velat ge musikaliskt liv åt den hem- och
lyckokänsla, som strömmat över honom vid hågkomsten av så många
vackra och glada upplevelser, knutna vid fosterlandets natur och
folk. — Hans största skapelse hittills är emellertid fjärde symfonien,
c-moll, uppförd för första gången i Stockholm våren 1920. Den
är uppbyggd på stämningar från havet och har också fått namnet
"Från havsbandet". Den är säkerligen den mäktigaste "marin",
som vår musiklitteratur äger, på samma gång som den utan tvivel
är det bäst instrumenterade verk, som sett dagen i Sverige. — Till
Älfvens symfoniska skapelser hör även den symfoniska dikten "En
skärgårdssägen", som förtäljer om en legend, en syn från havet, vild,
ödslig och vemodsfull. Hela det oändliga havet med månglimtar
mellan jagande moln svallar och väller i denna monumentala
tonskapelse, vilken trots nattlig tragik och sagovildhet verkar frisk,
befriande, med doft av kraftig sälta och klang av djärv Vikingabragd.
Vilhelm Peterson-Berger (född 1867 i Ångermanland) är främst
operakompositör ("Ran", "Arnljot", "Domedagsprofeterna") men
har även sysslat med symfonikomposition. Hittills har han skrivit
tre symfonier: "Baneret" (1904), innehållande stämningar av
kamp och framstormande offervilja, "Sunnanfärd" (1913),
skildrande nordbons längtan till södern och den grekiska forntiden, en
musikalisk motsvarighet till Heidenstams "Hans Alienus", samt slut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
