Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 6, 1923
- Norlén, Gunnar: Skandinaviska Symfonister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISKA SYMFONISTER
377
intande kraft och tjusning, som ett vårflöde för med sig. Finlands
unga tonkonst var ute på segertåg med Sibelius, och nu har den
segrat och erövrat världsmedborgarskapet. Hans fem symfonier
höra till det mest fullödiga i musiklitteraturen över huvud; de äro
följande: n:r 1, e-moll (1899); n:r 2, D-dur (1902); n:r 3, C-dur
(1907); n:r 4, a-moll (1911); n:r 5, Ess-dur (1920). —
*
Den av de tre odödliga Wienermästarna Haydn, Mozart och
Beethoven skapade symfoniformen, som med den siste av dem nådde
sin högsta fulländning, tillhör liksom alla konstformer sin tid.
Naturligt är, att den ännu en tid framåt kommer att draga de stora
tonsättarna till sig och giva dem tillfälle att skapa sköna
instrumentalverk. Men behovet av program och strävan efter att modifiera
namnet symfoni antyda givetvis att £enna konstform sett sina bästa
dagar. Det är omöjligt att förutse, vilka nya vägar, som
banbrytande andar kunna finna, men den rena klassiska symfonien torde
näppeligen återvända, och en nutida kompositör, som ej känner sig
kallad till att ge det högsta, bör betänka sig två gånger, innan han
sätter sig ned för att skriva en symfoni. En svit, en fantasi, ett
karaktärsstycke för orkester eller vilket annat namn, som än väljes,
kan vara ett konstverk, där varje tonsättare finner sig väl tillrätta,
men ¾egreppet symfoni sätter lätt krokben för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0381.html
