Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Händelser och spörsmål - Dilettantpolitik - Tysklands sju liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖBSMÅL 379
Denna fråga har redan varit föremål för en ingående dryftning i Tiåen, oeii
här behöver blott ett par myeket korta påpekningar göras. Var har ett enda
bevis förebringats därför, att försvaret sker lättare vid Systerbäck än vid våra
gränser? Ingenstädes. Och det kan icke förebringas. Det må vara så sant
som helst, att om man skall föra krig, så är det bäst. att göra det utanför de
egna gränserna — om nämligen utsikterna att stå sig äro de samma. Men det
äro de ingalunda utan vidare i detta fall, och att i ett offentligt tal hävda nyttan
av att föra krig utanför gränserna utan ringaste Vägning häremot bevisar en
sällsynt lättvindighet. Och att knyta ett försvarsförbund, som tvingar oss att gripa
till vapen — eller svika, vilket vore än värre — oberoende av läget i avgörandets
ögonblick! Med en så subtil floskel till skydd mot äventyrligheter som den, att
naturligtvis skulle förbundet avse blott det fall att Finland blir utan eget
förvållande anfallet. Betecknande för hur totalt den svenska högern uttömt sina
humoristiska källor i spydigheter mot nationernas förbund och rättens tidevarv,
att den icke haft något till övers till drift för denna praktfulla naivitet.
Det har nog ändå i rätt hög grad gått upp för så realpolitiskt folk, som vår
höger lär vara, att för att knyta ett förbund kräves något slags gemensamt
intresse. Men intresset av ett försvarsförbund mellan Sverige och Finland ligger
helt och odelat på den finska sidan. För Sverige kan det aldrig bliva ett
intresse att ha annat än fria händer och att i en kritisk situation fritt pröva, vad
dess bästa kräver.
Till syvende og sidst lär detta nog vara den klokaste politiken även ur
Finlands synpunkter. m
Man har här i landet icke undgått att märka den pockande ton, som på vissa
finska håll blev följden av att herr Hederstiernas prat befanns vara luft.
Genom att stödja den villfarelsen, att Sveriges eget intresse på något sätt påkallar
förbund med Finland, bidrager man att hos dessa finska kretsar skapa en
yver-borenhet mot Sverige och svenskarna, som alldeles icke är gagnelig. Att driva
en annan politik, än den som betingas av det reala läget, leder alltid till
besvikelse och ogynnsamma resultat.
Då Stresemann i mitten på augusti i spetsen för ett kabinett,
som sträckte sig från socialdemokraterna till det tyska folkpartiet,
övertog ledningen av rikets affärer, förklarade han att denna
regering var den sista författningsenliga regeringen. Misslyckades den i sina
uppgifter återstod intet annat än diktaturen. Tre månader därefter stod
kabinettet Stresemann som reducerats med sina socialdemokratiska ministrar inför
sitt fall och dock synes diktatur varken mer eller mindre överhängande än då
den stora koalitionens regering tillträdde. På samma sätt har Tyskland
alltsedan den wirthska regeringen störtades balanserat vid randen till en avgrund
av fullständig politisk och social upplösning. Men hur nära det än varit
sammanstörtandet, hur de politiska och sociala stormarna än ristat statsbyggnadens
murar ha de ändå hållit sig upprätta. Om och om igen har världen frågat sig
hur länge det kan fortgå med den ekonomiska försämringen i Tyskland, hur
länge dess oförsonlige fordringsägare skall kunna fortsätta att öka trycket pä
detta folk som dagligen säger sig: ,?på detta sätt kan det ej fortgå, det måste
bli ett slut", utan att brigtningspunkten passeras. Det är som om Tyskland
Tysklands
sju liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>