Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1923 - Händelser och spörsmål - Östkarelska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
hándelsee och spöbsmal
När rådet hade att upptaga frågan på nytt, förelåg en rapport från den
utsedde rapportören, Salandra, jämte ett förslag till resolution. I
resolutionsförslaget gjordes ett uttalande av principiell räckvidd rörande den av domstolen
intagna ståndpunkten att ett utlåtande av domstolen icke kunde avgivas i en
tvist med en stat utanför förbundet, om den sistnämnda staten ej gåve sitt
samtycke. Ehuru icke till formen polemiskt, innebar denna passus i sak ett
underkännande av domstolens ståndpunkt. Detta erkändes ock uttryckligen
under diskussionen av Finlands ombud, som tydligen hade medverkat vid
resolutionsförslagets uppgörande.
Om rådet hade antagit resolutionsförslaget oförändrat, hade det givit ett stöd
åt en ståndpunkt, som Finlands ombud inför domstolen, prof. Erich, hade
förfäktat. Det är mänskligt, att en s¾dan utgång skulle ha tillfredsställt Finland,
som därigenom fått rådets utslag på, att det hade rätt gentemot domstolen.
För den karelska frågans fortsatta behandling hade dock denna utgång varit
utan betydelse. Det kunde ju nämligen ej ifrågasättas, att rådet skulle försöka
tvinga domstolen att yttra sig, sedan domstolen förklarat sig ej behörig
därtill. För Finland rörde det sig alltså närmast om en prestigefråga.
Det behöver icke påpekas, att rådet här måste anlägga andra synpunkter.
Enär flertalet rådsmedlemmar givetvis icke kände till domstolens motivering
för sin ståndpunkt och räckvidden av dess uttalande, kunde det lätt ha undgått
dem, att här föreslogs ett maskerat underkännande av domstolens tolkning av
pakten. Då Branting fäste uppmärksamheten på det ifrågavarande yttrandet i
resolutionsförslaget och påpekade, att det syntes ha karaktären av polemik mot
domstolen, förklarade rapportören, att han ingalunda hade avsett något sådant.
Efter en kort diskussion enades rådets medlemmar om att stryka yttrandet ur
resolutionen och låta det inflyta i stället i Salandras rapport. I själva verket
skulle det också ha varit ytterst betänkligt, om rådet här i en hastig vändning
skulle ha gjort sig till juridisk överinstans över domstolen. För Nationernas
förbunds framtid är det av vital betydelse, att rättsliga frågor avgöras enligt
rättsliga och icke efter politiska synpunkter. Den bästa garantien härför är
just, att domstolens ståndpunkt respekteras av rådet.
Finlands irritation mot Sverige i denna sak är så mycket mer omotiverad,
som det här gällde en allmän principfråga, i vilken meningarna naturligtvis
kunna vara delade, men där Finland icke kan ha några rimliga anspråk på en
anslutning från svensk sida till dess ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
