Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
ERNST WIGFORSS
För socialisten, som i regel söker hålla en viss balans mellan sina
planer på ekonomisk utjämning och på en bättre organisering av
produktionen och som likväl är van vid beskyllningen att för den
ekonomiska jämlikheten glömma både friheten och produktionen,
kan det synas något överraskande, att frågan om fördelningen
intar en så central plats i de nyliberala programmen. Likväl är
ingenting naturligare. Den olika inriktningen av socialistens och
liberalens uppmärksamhet har sin grund ganska djupt ner i deras olika
förutsättningar. Socialisten vänder sin kritik mot vissa drag i det
privatkapitalistiska systemet, som han anser förorsaka, att den
faktiska produktionen håller sig långt under den tekniskt möjliga,
samtidigt som de föra med sig en ogynnsam fördelning av det
uppnådda produktionsresultatet. Han tänker på kriserna och
arbetslösheten, på konkurrensen och dess slöseri, på
produktionsminskningen genom öppna eller fördolda konflikter mellan arbetsgivare
och arbetare etc. Det är med ett ord den bristande organisationen,
som i sin tur anses ha sin grund i "den enskilda äganderätten"
och "den fria företagsamheten". Produktions- och
fördelningsproblemen bli sålunda gärna för socialisten sammanvuxna.
Den ekonomiska liberalismen utgår däremot från antagandet, att
ett system med enskild egendom, fri företagsamhet och fri
konkurrens, med den fria prisbildningen som automatisk regulator, leder
till maximum av möjlig produktion. Om systemet i dess nuvarande
form likväl ger anledning till djupt och berättigat missnöje, måste
detta ha sin grund i det sätt, varpå avkastningen av produktionen
fördelas mellan medborgarna. Problemet blir för liberalen alltså i
första hand, hur en sådan fördelning skall kunna åstadkommas, att
den svarar mot hans uppfattning om "social rättvisa", eller hur
han väljer att formulera sina moraliska idéer. Och även för
liberalen måste nog ledstjärnan härvid bli någon form av jämlikhet.
Detta förtjänar understrykas, därför att man stundom på liberalt
håll möter en tendens att sätta friheten och jämlikheten i motsats
till varandra, varvid friheten anses grundläggande för liberalt
åskådningssätt, jämlikheten däremot för det socialistiska. Så sker
t. ex. hos Ramsay Muir, som t. o. m. förklarar de båda
"väsentligen oförenliga", vilket några rader senare utlägges med, att
liberalen "inte vill medgiva, att jämlikheten i fullständig bemärkelse
(in any complete sense) kan förverkligas eller skulle bringa lycka
bland människor, som äro sinsemellan oändligt olika i förstånds- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
