Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
ERNST WIGFORSS
gor ha förut behandlats. Går man så över till kravet på
samäganderätt såsom förutsättning för en bättre organisation av
produktionen, för en medveten reglering av det ekonomiska livet, är
det skäl att genast dela upp problemet i tvenne. Även om de till
sist skulle visa sig alltför nära besläktade för att helt kunna hållas
i sär äro de i utgångsläget så pass skilda, att man vinner i klarhet
genom att behandla dem var för sig. Det ena problemet ställer sig
nämligen för socialisten som frågan om att genom ’
’samorganisation ’’ öka produktionens effektivitet, det andra som det mycket mera
vittutseende att genom "samverkan" behärska marknaden och
befria näringslivet från den fria prisbildningens ofta våldsamma och
ödeläggande växlingar.
Redan det första strävandet innebär naturligtvis en begränsning
av "den fria konkurrensen" så till vida, som varje sammanslutning
av företag innebär, att de konkurrerande enheternas antal begränsas
och i många fall även att igångsättandet av nya företag försvåras.
Men denna tendens till sammanslutning har man ännu inte på
liberalt håll ansett strida mot det nuvarande systemets principer, och
någon stridssignal gentemot storföretagen i och för sig torde inte
kunna ges under allmänt liberalt gillande. Och detta är ganska
naturligt. Det finns ju ingen möjlighet att på teoretiska grunder i
förväg avgöra, vilken storlek på produktionsenheten eller på
"företaget" som är den mest önskvärda, och möjligheten kan ingalunda
avvisas, att denna enhet lämpligen bör omfatta hela produktionen
inom ett givet land. Så länge detta företag är underkastat
konkurrensens inflytande både på världsmarknaden och på den inländska
marknaden, synas principiella invändningar inte kunna resas från
liberala ekonomiska synpunkter.
Men nu är det ju så att i den mån "socialismen" tar sig uttryck
i kraven på "samhällets" övertagande av vissa företag eller hela
näringsgrenar inom ett särskilt land, så torde man i regel icke räkna
med att den utländska konkurrensen skall genom tullmurar eller
andra medel utestängas. I alla händelser utsäges detta tydligt i
kommentaren till det svenska socialdemokratiska partiets program
av 1920. Diskussionen om en från socialistisk sida förordad mera
enhetlig organisation av en viss näringsgren skulle sålunda kunna
röra sig på det rent praktiska planet, med ett vägande av för- och
nackdelar, utan annan inblandning av de rent "principiella" syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
