Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Unden, Östen: Garantiproblemet inom Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
ÖSTEN UNDEN
den, skall leda till en reduktion av rustningarna, som icke kunnat
genomföras på grundvalen av förbundsaktens system. Vidare
framhålles vådan av ett militärt allians-system, som icke innehåller
tillräckliga rättsliga garantier för att hjälp endast behöver lämnas åt
stat, som är berättigad därtill. Om partikulära traktater, avsedda
att utgöra komplement till den allmänna, yttrar sig regeringen
mycket skarpt.
"Beträffande de i resolutionen avsedda partikulära traktaterna, anser
regeringen att Nationernas förbund, om det antoge detta system, skulle giva sitt
gillande åt en återgång till systemet med militärallianser, vilka i stället för att
trygga freden ha under den förgångna tiden bidragit till att driva staterna in
på rustningarnas väg. Ett sådant system skulle betyda ett steg bakåt, det
skulle strida mot Nationernas förbunds idé och vara ödeläggande för den
internationella organisationens framtid. Regeringen skulle icke kunna ansluta sig
därtill.
Det är enligt regeringens åsikt av vikt att man icke går utanför ramen för
Nationernas förbund. Och regeringen frågar sig, om det ej är klokare att
avvakta den dag då förbundets universalitet är verklighet — och att, under
mellantiden, i möjligaste mån stärka det befintliga garantisystemet — än att
grunda den internationella organisationen på ett system av militära
överenskommelser, som för många makter kan skapa nya faror och vars praktiska
till-lämpande icke synes med nödvändighet leda till den minskning av rustningarna,
som förbundsakten avser."
Bland mer eller mindre avvisande svar märkas för övrigt de av
Norge, Danmark och Kanada avgivna. Sålunda förklarar t. ex. den
kanadensiska regeringen det vara mycket osannolikt, att den
kanadensiska nationen skulle under nuvarande förhållanden vara
benägen ansluta sig till ett avtal, som skulle tvinga Kanada att bringa
hjälp till andra folk såsom förslaget stadgar. England har
överhuvud ej avgivit något svar å enquéten. Mera utförliga svar i
gynnsam riktning ha avgivits av bl. a. Frankrike, Belgien och Polen.
De av 1922 års förbundsförsamling antagna resolutionerna om
principerna för en garantitraktat remitterades ej blott till
regeringarna utan även till rådets permanenta militärkommission för
militär-tekniskt utlåtande. Kommissionen hade överläggningar i
ämnet mellan 16 och 22 april 1923.
Utlåtandet inledes med en förklaring, att engelska delegationen^
i saknad av instruktioner från sin regering, icke kunnat deltaga i
diskussionen och att italienska delegationen icke deltagit i
behandlingen av frågan om partikulära traktater. Huvudparten av
utlåtandet innefattar vissa betraktelser över de krav, som i allmänhet
böra ställas på en garantitraktat, och på de olägenheter, som äro
förbundna med alla dylika traktater. I senare avseendet betonas
särskilt svårigheten eller omöjligheten att definiera "anfallskrig’*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
