- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
415

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Unden, Östen: Garantiproblemet inom Nationernas förbund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GAEANTIPEOBLEMET INOM NATIONERNAS FÖRBUND

415

från militär synpunkt. Därefter övergår kommissionen — vars
yttrande i denna del avfattats av belgiska, brasilianska, franska och
svenska delegationerna, medan spanska, italienska och japanska
delegationerna visserligen äro ense i vissa delar, men gjort särskilda
förbehåll — till en redogörelse för sina synpunkter på den av
förbundsförsamlingen ifrågasatta allmänna traktaten. En sådan
traktat anses icke kunna garantera en effektiv hjälp i händelse av anfall,
enär den skall gälla, icke för bestämda, på förhand beräkneliga
krigsfall, utan helt generellt vid alla anfallskrig. Den kan icke
möjliggöra en anpassning av rustningarna efter arten och betydelsen
av den krigsfara, för vilken de avses. Även det vapen, som på grund
av en allmän traktat kunde omedelbart användas vid krigsutbrott,
blockaden, skulle bli verkningslöst gentemot stora och starka stater,
vilka haft tillfälle förbereda anfallet en längre tid. Det erkännes
dock, att vissa stater på grund av sitt läge kunna vara böjda för att
nöja sig med mera vaga löften om hjälp enligt en allmän traktat,
enär deras närmaste risker äro att avskäras från sina förbindelser
och anfallas från havet etc, medan de däremot ej äro utsatta för
en omedelbar invasionsfara. De stater åter, som löpa risken av en
omedelbar invasion, kunna ej nöja sig med en traktat av samma
vaga och osäkra natur. För övrigt skall måhända denna skillnad en
dag försvinna på grund av luftvapnets utveckling.

Utgår man från den uppfattningen att, åtminstone vid en
konflikt på kontinenten, de första månaderna av kriget äro avgörande,
blir frågan vilken hjälp till lands, sjöss eller i luften en signatärstat
kan omedelbart eller inom mycket kort frist bringa en anfallen
signatärmakt.

Från lantmilitär synpunkt blir denna hjälp beroende av tiden för
mobiliseringen, transportmöjligheterna, organisationen av
livsmedelstillförseln. Allt detta kräver en minutiös förberedelse på
förhand, som är möjlig i förhållande till ett begränsat antal stater och
för vissa bestämda krigsfall, men tekniskt omöjlig när det rör sig
om en obestämd mängd hypoteser. Från sjömilitär synpunkt är det
tekniska problemet relativt enklare, ehuru även här svårigheter
förefinnas vid tillämpningen av en allmän traktat, särskilt med hänsyn
till att en stats flotta ofta är sammansatt av fartyg, som endast
lämpa sig för vissa bestämda farvatten. Vidare kan sjömilitär hjälp
vara ineffektiv i många kontinentala konflikter, i synnerhet i början.
Från luftmilitär synpunkt framhålles, att en stat ej kan räkna på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free