Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Lindstedt, Helgo: En sida av barnavårdsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SIDA AV
BARNAVÅRDSPROBLEMET.
VÅRDEN AV DE GIFTA FABRIKSARBETERSKORNAS BARN
UNDER MÖDRARNAS BORTOVARO FRÅN HEMMET.
För TIDEN av Fil. lic. HELGO LINDSTEDT.
(~>\EN MANLIGE ARBETARENS DAG MÅ VARA TUNG
i loch enformig, för honom har den dock en ände, medan det
*—^S ännu är dag; när fabrikens portar slutit sig bakom honom
är han fri och kan åtminstone få vila. För fabriksarbeterskan med
hem och barn tar arbetsdagen däremot, bildlikt talat, aldrig något
slut. Allt det arbete för hemmet och barnen, som skulle taga hennes
dag, om ej fabriken gjorde det, måste naturligtvis nu göras morgnar,
kvällar, ofta nätter. Söndagen blir ingen vilodag, semester vid ett
företag är ingen vanlig företeelse, ledighet förekommer bara under
arbetslöshetsperioder eller vid sjukdom, men sjuk har hon icke
varken tid eller råd att vara.
Denna tredubbla börda av en mors, en husmors och en
yrkesutövares kall medför självfallet icke blott ett undergrävande av
hustruns egen fysiska och själsliga hälsa; den artificiella
uppfödningen av spädbarnen, en nödvändig följd av moderns långa
bortovaro på arbete, betyder också ökad sjuklighet och dödlighet bland
barnen ifråga, den bristande vården och uppsikten över hemmet
bland mycket annat även allvarliga ökade faror för de äldre barnens
moraliska förvildning och brottslighet. I ett flertal undersökningar
i skilda länder ha dessa följder av den gifta kvinnans fabriksarbete
blivit klarlagda, men min avsikt är icke att i detta sammanhang
ingå på dessa sidor av problemet. Ändamålet med nedanstående
rader är endast att med siffror från tvenne svenska städer (Malmö
och Lund) uppvisa i vilken utsträckning den gifta
fabriksarbeterskans barn äro utan uppsikt under moderns arbetstid samt att, i de
fall där särskild uppsikt förekommer, angiva arten av denna och
den kostnad den drager. Att förhållandena i andra svenska större
och medelstora städer i dessa avseenden skulle vara väsentligt
annorlunda, finnes ingen grund att antaga.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
