Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Lindstedt, Helgo: En sida av barnavårdsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 HELGO LINDSTEDT
slutsatsen, att det i barnkrubbor och skolbarnshem nedlagda
kapitalet och arbetet ur nationalekonomisk synpunkt skulle vara
utkastade. Tvärtom, så länge som de sociala förhållandena icke lämna
mången arbetarehustru annat val än fabriksarbete eller svält och
umbäranden för familjen.1) Men naturligtvis äro ur en vidare
synpunkt krabborna såväl som så mycket annat av vårt sociala
hjälparbete i grunden blott ett tröstlöst lappverk, ett botande av det
sociala ondas symptom i stället för det onda självt: fattigdomen,
trångboddheten, den alltför långa arbetsdagen. Företeelser, som
ingenting annat äro än det vildaste, meningslösaste slöseri med
nationens värdefullaste egendom, människan själv. Emellertid, under
de givna förhållandena ge ju dock krabborna och skolbarnshemmen
åt barnen, om än ofullständigt, något av det skydd hemmet skulle
lämna, ge dem behövlig näring och frälsa dem åtminstone de
timmarna från gatans och bakgårdarnas moraliska faror.
Utan tvivel är, också ur hygienisk synpunkt den vård, som
lämnas på krabborna, i de flesta fall överlägsen den, som i
fattigmäns-familjerna kan åstadkommas med deras trångboddhet och med
mödrarnas ringa kunskap i spädbarnsskötsel. Men naturligtvis kan icke
barnkrubbevården bli likvärdig med den individuellt anpassade
skötsel, modern i ett gott hem kan lämna, i all synnerhet icke i fråga
om spädbarnen, för vilka artificiell näring aldrig kan ersätta
modersmjölken.
Anmärkningsvärt är dock, att trots krabbornas billighet relativt
få av fabriksarbeterskornas barn där fingo sin vård under moderns
bortovaro (endast cirka 13 procent). Förklaringen är naturligtvis
att söka dels i otillräckligheten av platser på krabborna, dels i dessa
inrättningars fåtalighet och deras i följd därav ofta avsides
belägenhet från hemmen. Modern föredrar icke sällan att trots den
avsevärt högre kostnaden lämna barnen till en granne, om icke i
hemmet finns någon inneboende äldre släkting, som kan åtaga sig
passningen.
Av intresse är emellertid icke endast att få veta, hur kostnaden
per barn ställde sig allt efter olika ålder, något varom de sist
återgivna tabellerna lämna upplysning, utan ock till vilka belopp per
familj räknat utgifterna belöpte sig.
I Malmö hade som synes något mer än hälften (51,5 procent) av
familjerna ingen kostnad för barnens vård, flertalet av dem (30,o
r) Jfr Tidén h. 2 1921 ooh h. 3 o. 4 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
