Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Norlén, Gunnar: Musik och bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIK OCH BILDANDE KONST 473
stilen, som på det kraftigaste utbildades genom grundläggandet av
talrika kloster och kyrkor.
När de väldiga, tunga murmassorna med gotikens inträdande
började att upplösas och i allt finare, sirligare former sträva mot
höjden och trots den rika figurutsmyckningen med de i mättade
färger lysande glasmålningarna bilda ett mångstämmiga alltigenom
enhetligt, oskiljbart helt — då möta vi också inom musiken
poly-fonien, flerstämmigheten, som åter igen genom utövandet av sången
just i domkyrko- och klosterskolorna hade tagit det viktiga steget
från homofon, enstämmig, stil till polyfon. Vi hava nått fram till
den konstmässiga kontrapunkten, och liksom gotikens rötter vila i
nordfransk jord, så sker också kontrapunktens utbildning hos den
gammalfranska skolan.
Under 13- och särskilt 1400-talet framträder så den nederländska
konsten som ledande. Tack vare genomgripande nydaningar
betyder den ett väldigt steg framåt i utvecklingen. I musiken kallas
denna epok ’ ’nederländarnas tid’ \ Här gör sig särskilt gällande
en tydlig förkärlek för den mångstämmiga musiken, varvid
körsången intar främsta rummet. Och inom den bildande konsten
uppstå i bröderna Hubert och Jan van Eyck banbrytare av största
betydelse, som öppna helt och hållet nya vägar genom uppfinnandet
av en ny målarteknik, målningen med olja. Av betydelse för de båda
konsternas nära sammanhang är, att bröderna van Eyeks
berömdaste verk, Gent-altaret, sysslar med musiken och särskilt ger en
realistisk bild av körsången, sådan den då handhades. De kring
notstället placerade sångarna sjunga alla ur den gemensamma,
uppslagna boken. När den av nederländarna införda körsången även
gjort sig hemmastadd i Italien, uppstå likalades därstädes verk av
liknande slag inom plastiken, såsom till exempel de kraftiga
relieferna på orgelskranket i domen i Florens av Luca della Robbia, vilka
även tyda på konstnärens musikaliska intressen. Liksom i
sydlän-ningarnas kyrkliga fester de livliga momenten omväxla med de
högtidligt allvarliga, så följer även här på tamburinens och bäckenets
uppsluppna jubel de högtidliga änglakörerna.
Den vida rikare, intensivare färgverkan, som möjliggjordes
genom användandet av oljefärger inom måleriet, motsvaras inom
musiken återigen av en rikare tonal verkan, som nu blir karakteristisk
för stämningen och uttrycket. Denna tids nederländska
komponister kallades till och med "musikaliska kolorister".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
