- Project Runeberg -  Tiden / Femtonde årgången. 1923 /
477

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Norlén, Gunnar: Musik och bildande konst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MUSIK OCH BILDANDE KONST

477

på grund av uppfinningen av en luta, som man särskilt berömde för
en mjuk och välljudande ton. I likhet med alla målare, som
dessutom voro musiker, såsom Giorgione, Watteau, Gainsborough och
Corot, visste han att i sin målning ge uttryck för musikens veka
sprödhet. Hos Corot har man alltid betonat "klangen" i hans
tavlor; ’ ’en spröd silverton dallrar i dem’’, säger Laurin. Stucks
och Böcklins vårbilder liknar Muther vid förtonade dikter, och för
Emil Schäffer är tjuskraften hos Boticellis tavlor en melodi, som
ej kan omsättas i ord. Flera skalder och skriftställare hava även
begagnat liknande jämförelser: Geibel kallar sålunda på ett ställe
musiken och arkitekturen för systrar, och Herman Eitter liknar ett
tonstycke vid en dome. Även Goethe talar om målning i musiken,
och han anser ett uttalande av en filosof, som förklarat
byggnadskonsten vara "frusen musik", så träffande, att han säger sig ej
bättre kunna ge nytt liv åt denna vackra tanke än genom att kalla
arkitekturen för en förstummad tonkonst.

Säkerligen har mången bland oss själv erfarit, att verk ur den
bildande konsten ofta framkalla en musikalisk verkan, liksom över
huvud i de stora konstnärernas skapelser ej sällan en annan
konstarts ande härskar. För författaren har, för att endast anföra något,
ofta en sådan känsla kommit vid betraktande av Segantinis bilder.
Hans bekanta "Ave Maria" är ett exempel härpå: den lilla
italienska farkosten glider i aftonsolens sken långsamt över den lugna
sjön; från den fjärran stranden tror man sig icke blott höra
aftonklockan, utan det är också som om en ljuv, svag melodi beledsagade
den sakta glidande båten, som om någonstädes tonade en vemodig,
drömmande sång, till vilken årorna och de lätt sorlande vågorna
slå takten.

Hur medvetna konstnärerna själva ofta äro om sina verks
musikaliska anstrykning, kunna vi se av historiemålaren Anseln
Feuerbachs brev till hans moder. Denna samling innehåller mycket för
musikern tilltalande, ty de avslöja Feuerbachs starkt utpräglade
musikaliska känslovärld. Bland annat läsa vi här till exempel vid
skildringen av hans i vardandet sig befinnande bild "Dante och de
ädla fruarna i Ravenna", hur han tänkte sig Dante vandrande i
trädgården under samtal med dessa kvinnor: "Det skulle vara som
ett andante av Mozart.’’ En tanke, för vilken han verkligen funnit
ett lyckligt uttryck; ty inför gestalternas plastiska rörelser och hela
kompositionens klassiska lugn måste man finna liknelsen träffande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1923/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free