Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Norlén, Gunnar: Musik och bildande konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
GUNNAR NORLÉN
därpå från Venedig: "Jag har uträttat Felix’ hälsning till glorian
och kan försäkra honom, att jag åtminstone ej är den ko, som ej
finner änglahuvudena vackra." I motsats till Wagner gjorde
Mendelssohn på sina resor alltid ingående bekantskap med konstskatterna
och uttalade sig i sina brev på ett högst personligt sätt därom. Han
medförde också några egna skisser och bilder från dessa resor och
var sålunda ej blott ur musikalisk synpunkt "landskapsmålaren",
som Wagner kallar honom med hänsyn till hans kompositioner. —
Frans Liszt kände sig även hemmastadd på de sköna konsternas alla
områden, och han uppsökte ofta och med framgång paralleller inom
sin konst med skaldekonst, måleri och skulptur. Hans symfoniska
dikt "Hunnemas drabbning" komponerades efter Vilhelm
Kaulbachs målning med samma namn.
Förutom de här anförda exemplen kunna otaliga andra
framdragas för att visa, hur målaren kan gestalta ett musikverk i bild
och musikern omskapa målningarna i toner. Till och med en av de
äldsta kompositörernas, Palestrinas, verk, särskilt hans mässor, skola
ha fått sitt högtidliga stämningsinnehåll genom Fra Angelicos
fromma, musicerande änglar. Hur rätt Schumann har, när han
säger, att estetiken är de andra konsternas gemensamma konst, endast
med skiftande material, se vi också därav, att oändligt ofta samma
idéer, ehuru på varje hand fullständigt, inspirerat musiker såväl
som bildande konstnärer till skapande verksamhet. För hur många
mästare har icke till exempel Faustsagan blivit ett lockande objekt!
Erinras må endast om operorna av Spohr och Gounod, om Wagners
Faustouvertyr, Liszts Faustsymfoni, Berlioz’ Faustoratorium,
Schu-manns "Kungen i Thule", och om sångerna av Zelter, Schubert och
Loewe. Och å andra sidan om Eembrandts radering "Faust i sin
studerkammare", pennteckningarna av Cornelius och litografierna
av Delacroix.
Utrymmet tillåter oss ej att här närmare gå in på de verk inom
den bildande konsten, vilka skapats till tonkonstens eller tonsättarnas
förhärligande. Vi hava endast kunnat påpeka några enstaka fall.
Materialet är stort och mångsidigt samt går tillbaka ända till
konsthistoriens tidigaste epoker. Av vilken vikt emellertid dessa
framställningar och särskilt de från den äldsta tiden äro föi
musikvetenskapen och instrumentkännedomen, framgår redan därav, att vi just
tack vare de antika relieferna, vasmålningarna och mosaikerna fått
en noggrann kunskap om de under gamla tiden brukliga instrumen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
