Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Carleson, C. N.: Diktaturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTATUKEK
487
torde kräva något slags räkenskap för fögderiets skötsel och
förvaltning. Där finns tydligen kvar på aktivitets-svindelns fascistiska
botten antingen fruktan eller samvetsagg gentemot framtiden.
# *
#
Diktaturliknande regeringar kunna uppstå ur vissa partier eller
"block" och även bevara sin ursprungsprägel. I regel fästes likväl
vid begreppet diktatur en förväntan om upphöjd opartiskhet, helt
naturligt då statsmaktens utvidgning och åtstramning ofta betingas
av att till värn mot främmande, fientlig makt samla alla ett lands
krafter. Men stundom förvecklas utrikespolitisk konflikt med en
inre oro, som slår ut i rebellionens och inbördeskrigets låga och som
stundom tvingar en diktatur att kämpa på två fronter. Då träder
otvivelaktigt parti- eller klassdiktaturen fram rätt kraftigt
utpräglad, och enhälligt är då för visso icke samtidens omdöme, att
diktaturen endast ville och skulle främja fosterlandets räddning och väl.
Realiter kan slutresultatet av en sådan epoks krig och konflikter
giva ett intryck av endast och allenast en nations, ett rikes räddning,
men bakom glansen av diktatorisk heroism skönjas ofta vissa klasser
och partier, som samtidigt främja sina speciella strävanden.
Agen-ser av ytterst skiftande slag, ofta svåra att särskilja i de dramatiska
ögonblicken, inverka då på en nations habitus och handlingskraft.
Principiellt placerar diktaturen i sina bästa varianter stats- och
samhällsbegreppet, nationsbegreppet framför klass- och
partibegreppet. Att verkligheten tyvärr alltför ofta svär häremot och att ett
faktiskt fåtalsvälde, som utövas av egennyttiga medborgaregrupper,
missbrukar diktatoriska funktioner är lika visst och lika bevisligt
som att mer eller mindre demokratiskt partivälde kan urarta till
fullständigt åsidosättande av plikter och skyldigheter gent mot samhället.
I de moderna samhällena kan det väl knappast undvikas på grund
av partiväsendets starka utveckling, att vissa samhällsgrupper och
partiriktningar särskilt känsligt drabbas av, medan andra lätt finna
skygd och fördel bakom den utomordentliga regim, som förkroppsligas
i diktatorns vilja. Så enhövdad är då slutligen icke denna vilja som
man tilläventyrs föreställer sig. Den tvingas ju att utportionera sig,
att "aktivisera sig" i flere viljor och därmed begynner åter ett
förlopp, som slutar i ny differentiering. Ytterst beror detta på att
diktaturer numera framgå ur häftiga partibrytningar. Ett djärft,
handlingskraftigt parti utövar i upplösningstider en stark drag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
