- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
177

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Jacobsson, Malte: Massan och den enskilde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

massan och den enskilde 177

deiina drägg i någon mån hindrad att följa sin natur, men icke så
under revolutionens allmänna upplösning av all ordning.^)

Av det som nu sagts om oorganiserade massors moral framgår
nog redan i vad mån man kan tala om en nivellering av intelligensen
genom masspåverkan.^) Varje känsla, som nått en större styrka,
hindrar vederbörande från korrekt observation och allsidig
prövning, Han ser det han vill se och han dröjer vid de föreställningar,
som passa till det förhandenvarande känsloläget, och avvisar
oppositionstankarna. När därför en känsla hos medlemmarna av en massa
drivits i höjden, så låses intelligensen därigenom fast i ett visst läge.
Massor bli gärna dogmatiska och intoleranta. Partimänniskor tåla
inga undantag.

Grupplivet tillfredsställer dessutom ett mycket starkt behov hos
människor, behovet av intellektuell trygghet och vila. Men den som
slår sig till ro vid medvetandet om att hans mening delas av alla de
andra inom en massa, han kan icke samtidigt vara kritisk. I själva
okritisldieten låg ju ett värde. Och när den enskilde väl gett sig hän
åt grrupplivet, då blir gruppen den mäktige som kuvar honom. Redan
massans numeriska överlägsenhet verkar nedtryckande, och när
massan givit sin vilja till känna med styrka, då känner sig den enskilde
för ocsäker, för liten för att våga en opposition. Vem har inte känt
hur svårt det är att t. ex. inom en politisk församling med i stort sett
likasinnade deltagare hålla sin privata mening uppe i det ögonbliek
hela församlingen tydligt uttalar sig för en annan mening. Det är
som om man inte kunde frigöra sig från den tanken, att hela
församlingen kan icke gärna ha helt orätt. Det kräve® i varje fall en star-

En särskild undersökning kunde det nog också vara vart att offra på
revolutionsZe^ares själsliga egenart. Deras exaltation är möjligen icke heller
den ett resultat av massnervositet utan konstitutiv för dem som individer.
Neurotikerna ha under de två senaste större revolutionerna, vår generation
bevittnat, den ryska och den tyska, spelat en påfallande stor roll. Det är en av
naturen manisk typ, som när missnöjet är som störst framträder med den
starkaste tron på den plötsliga sociala förändringens under och därmed lätt
gör sig till ledare för de många med svagare tro men med missnöje och
likgiltighet för hela den bestående ordningen.

En grupp människor, som samlas kring ett objekt, har naturligtvis en
genomsnittsintelligens, som är lägre än vissa av deltagarnas. De få
intellektuellt särskilt kvalificerade krafter, som ingå i gruppen, förmå kanske icke
göra sin mening gällande och bestämma gruppens handlingar. Detta
sakförhållande innebär emellertid icke någon nivellering.

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:07:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1924/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free