- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
178

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Jacobsson, Malte: Massan och den enskilde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 malte jacobssoir

kare självhävdelse och en bestämt utformad mening för att icke ge
vika och icke låta sin mening suddas ut av de andras.^)

Denna masseffekt är mera framträdande i stora massbildningar
av mera tillfällig natur, där gärna en ledare riktar massans tankar
och massan själv endast lyssnar och där på grund av själva de yttre
förhållandena för massans samling intet fritt tankeutbyte kan komma
till stånd, utan massan endast godtar eller opponerar sig mot det
som bjudes den men icke ger skäl för sin ställning. I den mån som
massan organiseras, kan den rent av frammana en diskussion, ett
utbyte av tankar och så direkt stegra de enskildes intellektualitet.

En annan omständighet, som kan bidraga till att sänka den
intellektuella nivån, är att uppgåendet i en massa minskar känslan av
an-svar.2) Som massmedlem prövar den enskilde mindre omsorgsfullt
än han skulle göra om han ensam skulle besluta och handla. Han
litar på de ’’andra’’. Redan svårigheten att göra sin eventuella
mening gällande i en massa med ett större antal medlemmar låter en
lättare ge upp, "saken får ha sin gång".

I de svagt organiserade massorna är den enskildes ansvarskänsla
dessutom icke — såsom i de konstanta och bättre organiserade
massorna stimulerad av någon äregirighet för gruppen såsom ^upp.
Han känner att han icke är ensam men blir mycket dimmigt
medveten om gruppen såsom helhet och om dess mål och förmåga. Han
bindes relativt svagt till gruppen genom kärlek eller aktning, känner
därför icke heller något ansvar för gruppen och dess handlingar.
Det återverkar lätt på den omsorg han underkastar sina handlingar
inom gruppen.

Det sid. 170 anförda exemplet ar significativt.
Jfr Mc Dougall, The group mind s. 42-^3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:27:42 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1924/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free