Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Socialdemokratisk samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALDEMOKRATISK SAMHÄLLSSYN
7
för "samhällets9’ — d. v. s. de besittandes — lycka vore det nödigt,
att folket — d. v. s. de utanför samhället stående arbetsdjuren —
vore lika okunnigt som fattigt. Även hos Adam Smith framträder
det klart, mitt ibland resonemang om den stora fördelen för
samhället av en god ställning för de "lägre folkklasserna’’. Det
åskådliggöres av, att en direkt relation sättes mellan välstånd och
folkökning, så att en stegring av arbetarnas välstånd nödvändigt måste
öka utbudet av arbetskrafter. "På så sätt är det, som efterfrågan
efter människor, liksom efter varje annan vara, nödvändigt reglerar
produktionen av människor, påskyndar när den går för långsamt, och
hejdar den, när den går för fort." 1)
Men vilka utöva den efterfrågan på människor, som reglerar
antalet? Efterfråga människorna varandra, såsom man med
jämlikheten som utgångspunkt måste antaga, och gäller alltså lagen för alla ?
Nej, "i ett civiliserat samhälle är det blott bland folkets lägre
kläs-ser, som den knappa tillgången på livsmedel kan sätta gränser för
släktets fortsatta förökning".2) Det är någon särskild folkklass, som
utövar efterfrågan, och som är i det lyckliga läget att hava
mänskligare gränser för sin regeneration än Smiths mekaniska
förökningslag — kort sagt, som är människor och icke varor. I mera drastisk
belysning kan man knappast få en social miljös makt att fördunkla
synen och föranleda en brytning med den egna åskådningens
principer, till och med hos de bästa tänkare.
Just denna faktiska klassbundenhet, icke till följd utan på trots
av de individuella naturrättigheterna, har naturligen spelat en
huvudroll i den moderna socialismens kritik. Men det vore felaktigt att
häri se en kritik mot den naturrättsliga uppfattningen; som man
förstår, går kritiken på denna punkt tvärtom i denna uppfattnings
egen riktning och kräver människorätten för alla. Socialismens
principiella kritik av naturrätten och i samband därmed dess
grundläggning av sin egen åskådning ligger på ett annat plan, väl belyst
av några rader ur ett arbete av Karl Marx 1843:3)
Friheten är alltså (efter franska konstitutionen av 1791)
rättigheten att göra allt, som icke skadar andra. De gränser,
inom vilka envar„kan röra sig utan att skada andra, bestämmes
genom lagen. Det är fråga om friheten för människan såsom
isolerad, blott på sig själv återförd enhet. Människorätten
*) Smith, Folkens välstånd, I, s. 60.
2) D:o s. 59.
8) Zur Judenfrage, Nachl. I, s. 418 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
