Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Socialdemokratisk samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
NILS KARLEBY
voro delaktiga.1) Så långt denna stats kompetens nådde, hade man
en sfär, vari alla hade del. Men denna sfär var så inskränkt, att
livets väsentligaste sidor — t, ex. den ekonomiska existensen —
kommo att betraktas såsom liggande utanför gemensamt intresse,
såsom privatsaker utan samhällelig förbindning. Man fick alltså en
liten grupp samhällsspörsmål, de statliga, vilkas karaktär av
samhälleliga insågs och erkändes, men en annan grupp, den ojämförligt
större, vilkas verkliga karaktär misskändes och som betraktades som
enskilda, att utan relation till samhället som helhet bedömas
uteslutande ut från individernas lust, godtycke och "naturliga
rättigheter". Därför var "den politiska emancipationen samtidigt det
borgerliga samhällets emancipation från politiken,2) ja, från själva
skenet av ett allmänt innehåll."
Även här riktar sig kritiken mot den falska uppfattning av den
sociala verkligheten, som låg under den borgerliga tillämpningen av
människorättigheterna, och som på grund av sin falskhet lett vilse,
från det allmänmänskliga till det klassinskränkta. Klyvningen av
samhällsangelägenheterna var lika påtagligt ett svek mot det
allmänmänskliga, som den motsvarade intresset hos en borgarklass med
målet "enrichissez vous". Den var ju att proklamera det allmännas»
désinterressement på de viktigaste punkterna av samhällsliv, att
undantaga dessa från gemensamheten, och samtidigt proklamera såsom
allmänna samhällsintressen just de punkter, som motsvarade det
borgerliga klassintresset.3)
Genom att slå ned ständerna och deras över staten stående
privilegier, vilka inneburit "folkets skiljande från sitt gemenskap", och
"genom att upphöja statsangelägenheterna till folkangelägenheter",
vskapade revolutionen "den politiska staten såsom allmän
angelägenhet, d. v. s. verklig stat".
Detta ord kastar ett blixtljus över hela åskådningen. Det är klart,
att i analogi därmed det verkliga samhället är ett sådant, där
enahanda betraktelsesätt anlägges över hela linjen: alla samhälleliga
företeelser och livsformer fallande under gemensamt intresse, och där
J) På grund av tillämpad census blevo ju arbetarna efter revolutionen och
i strid med dennas principer utestängda från medborgarrätten. Denna
avvikelse från principen — så belysande för genombrottets borgerliga
klasskaraktär — lämnas emellertid här utan beaktande. Faktiskt uttryckte ju
revolutionens "folkvilja" det borgerliga klassintresset.
2) Ordet politik användes här, som man förstår, ej i gängse mening, utan
efter klassiskt mönster för att beteckna något hela samhället rörande.
3) Jfr Adler, s. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
