Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
NILS KARLEBY
icke skett, och förklaringen är enkel: Deras exploatering innebär
intet omänskligt, representerar intet socialt problem.
Att "i det borgerliga samhället egendomens intresse göres
gällande framför människornas’’, är blott ett annat sätt att uttrycka
samma sak. Egendomens intressen i det borgerliga samhället, så
som Marx karakteriserar detta, uppbyggt på det naturrättsliga
egendomsbegreppet, det är blott ett annat ord för borgarklassens
intressen. Det är icke det förhållandet, att arbete nedlägges på att
upprätthålla och utveckla produktionsmedlen och de materiella
livsmöjligheterna, som kritiseras. Detta är ett allmängiltigt förhållande,
som intet samhälle kommer ifrån. Det kritiserade är, att det
samhälleliga arbetet nedlägges för ändamål, som icke är det helas utan
endast en klass’ ändamål, att arbetarklassen är ett blott
produktionsmedel.
Mervärdeteorin är till sin sociologiska grundtanke från de antagna
utgångspunkterna obestridlig. En förklaring av kapitalräntan —
eller "profiten", varunder Marx sammanför kapitalräntan,
jordräntan och företagarvinsten — ger den icke. Kapitalräntan fanns före
den kapitalistiskt industriella produktionen och bildar, som Marx
själv säger, snarare dennas utgångspunkt än dess resultat. Teorin
interpreterar blott ett sociologiskt innehåll i kapitalräntan under
kapitalistiskt produktionssätt. Och det är jm klart, att i den mån
delaktigheten i samhället framträder såsom egendomsinnehav,
ute-stängdheten såsom egendomslöshet, så framträder förmånen av
delaktigheten i den ekonomiska formen av avkastning på kapital. Det är
då emellertid också klart, att i mån som arbetarklassen delaktiggöres i
samhället, både upphör det borgerliga samhället i Marx’ mening att
existera och upphör kapitalräntan att tjänstgöra som
utsugningsinstrument. Den framträder då helt enkelt som — vad den för
kapitalistklassen inbördes, d. v. s. "samhället", redan förut var — en
metod för den samhälleliga prisbildningen, produktionsinriktningen
och kapitalökningen. Den är — för att tala marxistiskt — icke till
sitt väsen utsugning; endast under bestämda samhälleliga
förhållanden omvandlas den till ett instrument för sådan. Med dessa
förhållandens omvandling upphör den att vara det.
Utsugningen och den för förklaringen av dess mekanism under
kapitalistiskt produktionssätt konstruerade mervärdeteorin uttrycker
alltså vissa sociologiska förhållanden, men kunna icke tillämpas som
förklaring eller anvisning i något konkret fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
