Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Delaktighetsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DELAKTIGHETSPROBLEM
25
i sak blott en ändring i individernas dispositionsrätt, som inträder.
Den enskilde får icke känna den mystiska tjusningen av att "äga
något" och själv bestämma om det, ett stycke naturrättsromantik som
torde ligga såsom en dunkel aning bakom de flestas begrepp om
? ’samhällelig äganderätt’ \ Men det allmänna kan också göra sig
delaktigt helt enkelt genom en lagstiftning, som formar äganderättens
innehåll på ett nytt sätt. Och denna lagstiftning behöver icke ens
direkt taga sikte på äganderätten för att ändå omgestalta densamma.
Tag stadsplanelagstiftningen, hälsovårdsstadgan, hela
sociallagstiftningen, skattelagstiftningen i socialpolitiskt syfte etc. — vad är det
annat än en enda serie utformningar av äganderätten (=
dispositionsrätten över sakföremål) enligt samhällsnyttans normer? Man kan
ha delade meningar om bestämmelsernas riktighet, vilken ju för
övrigt ständigt förskjutes, men därom, att hela apparaten betyder ett
upphävande av det borgerligt-naturrättsliga egendomsbegreppet, och
i den mån den präglats av arbetarklassens intresse även en
samhälls-omdaning i överensstämmelse med detsamma, kan intet tvivel råda.
I själva verket är det på detta område, arbetarklassens uppstigande
till delaktighet allra mest markerat ägt rum, och som segrarna för
socialdemokratisk strävan äro mest påtagliga. Emellertid är ju
även tillväxten av delaktigheten i betydelsen av del i gemensam
egendom av olika typ mycket betydande. Jämför den absolut rättslöse,
vårdslösade fabriksproletären från England år 1800, den moderna
arbetarrörelsens utgångspunkt, med en nutida industriarbetare,
genom sin fackförening delaktig i arbetsvillkorens utformning, genom
kooperativ förening och genom stat och kommun direkt delägare i en
betydande ekonomisk verksamhet, genom sjukkassa* med
statsunderstöd tryggad vid sjukdom och genom olycksfallslagstiftningen vid
olycksfall, med tillgång för egen och sina barns räkning till goda
skolor och bildningsmöjligheter, med genom det allmänna ombesörjd
kontroll över hygieniska och tekniska förhållanden, genom
sociallagstiftning tillförsäkrad ett rätt högt mått av frihet och säkerhet till liv och
lem, vunnet på bekostnad av företagarens rätt att efter eget tycke
nyttja "sin" egendom, på ålderns dagar tillförsäkrad hjälp i form av
pension — väl ännu ringa, men betydande en viktig början — eller
ålderdomsvärd så pass god, att ännu hans farfar med sina
fattiggårdsreminiscenser i minnet skulle ansett den som höjden av lyx,
genom den allmänna rösträtten deltagande i lagstiftningens
bestämmande över egendomen och i stånd att undan för undan efter möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
