Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Vanner, Alfr.: Arbetarpartiets ställning i en del länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ALFR. VÄNNER
första till femte rummet. Om man ej medräknar kommunisterna
blir ordningen en annan. Sverige kommer visserligen, som sagt,
främst och därefter Österrike, men som tredje land följer Danmark
och som fjärde England. Norge kommer i så fall sist.
Förändringen från före kriget och till valet under fjolåret
visas grafiskt å bild C. Som synes har socialdemokratin ökat
betydligt i Sverige, Österrike och Danmark samt framför allt i
England. Däremot har den stått ungefär stilla i Frankrike och minskat
i Tyskland, Finland och i all synnerhet i Norge.
Om man slår ihop båda partierna är det blott för Finlands del,
som man behöver konstatera en tillbakagång. I Tyskland är det
visserligen icke någon ökning men heller ej någon nedgång.
Sin relativt starkaste ställning intar kommunismen i Norge, där
kommunisterna utgöra det större partiet och socialdemokraterna det
mindre. Även i Frankrike är det kommunistiska partiet
förhållandevis starkt. Tyskland och Finland kunna i det hänseendet ungefär
ta varandra i hand.
Även i Amerikas Förenta Stater har man gått till val under
fjolåret, nämligen vid presidentvalet i november. Det är dock icke
möjligt att säga hur många arbetarröster, som avgåvos, då de
"progressiva" elementen ju voro samlade kring La Follette. Någon större
roll spelar i alla händelser ännu ej det amerikanska arbetarpartiet.
Sin hittills största röstsiffra visade det fram vid valet 1920, då Debs
samlade något över 900 tusen röster. Procentuellt sett var
emellertid 1912 deras hittills bästa år. Då hade socialisterna omkring 900
tusen röster, vilket utgjorde ungefär 6 % av alla avgivna.
Att förutsäga hur det kan komma att gå "nästa gång" är ju
omöjligt, men det kan vara ganska intressant att sammanställa
antalet organiserade och antalet röster på de båda arbetarpartierna.
(Uppgifterna om de organiserades antal gälla år 1922 och äro
hämtade ur "American labor year book").
Det visar sig då att Finland ligger ytterst åt ena hållet, där
förhåller sig nämligen antalet organiserade till rösterna ungefär som
15 till 100. Sedan följer Norge med siffran 30, Sverige med 45 och
Danmark med 65. Österrike och Frankrike ligga omkring 90 och de
båda stora industriländerna England och Tyskland ha ungefär
samma antal för båda. Nu är det ju visserligen sant, att det är
ingenting, som nödvändigtvis bjuder att en organiserad arbetare
skall rösta socialdemokratiskt eller över huvud taget med något ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
