Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Walles, Kurt: Den socialdemokratiska pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALDEMOKRATISKA PRESSEN
37
Tyvärr finnes icke några uppgifter om, i vilken utsträckning
partitidningarna ökat sina upplagor. Vad man däremot kan slå fast är,
att partipressens nuvarande spridning icke är tillfredsställande. Det
beräknas att partiets 22 tidningar (med avläggare), därav 14 dagliga,
utkomma i en samlad upplaga på cirka 160,000 ex. Denna siffra
täcker visserligen de till arbetarpartiet anslutna, men jämfört med
antalet fackligt organiserade arbetare, som 1 januari 1924 uppgingo
till i runt tal 350,000, är partipressens spridning otillfredsställande.
Visserligen kan man räkna med, att inom samma familj finnas flera
fackligt organiserade och att för deras vidkommande det räcker med
ett ex. av partitidningen, men å andra sidan ingår bland
partipressens läsare en stor grupp, som icke är vare sig fackligt organiserad
eller politiskt ansluten till arbetarpartiet. Jämför man slutligen
partipressens upplaga med antalet socialdemokratiska väljare vid
senaste riksdagsmannaval, kommer man till ett föga glädjande
resultat. Mot en upplaga på 160,000 ex. svarar en väljarkår på 740,000.
Även med bortseende från de gifta kvinnliga väljarna samt
hemmavarande ogifta röstberättigade män finner man att partipressen icke
når ut till alla socialdemokratiska väljare. När arbetarpartiet sitter
vid regeringsmakten och då det är föremål för ständiga angrepp från
den väl spridda borgerliga pressen, är det ett svaghetsmoment, att
icke partipressen når större spridning. Att enbart förlita på den
politiska upplysningsverksamheten vid riksdagsmannavalen går icke.
Upplysningen måste skötas även mellan valen och kanske icke
minst då.
Frågan, hur man skall vinna, ökad spridning åt arbetarpressen, har
även ovan delvis besvarats med påpekandet av det redaktionella
arbetets omläggning, som på sina håll redan skett i större
anslutning till läsekretsens önskningar och så att säga dagsintresse. För
ett framgångsrikt arbete fordras att tidningen har en god ekonomi,
en duglig ekonomichef, men samtidigt också, och lika viktigt,’ en
kunnig och politiskt vaken huvudredaktör. Den uppfattning om en
redaktörs betydelse, som kom till uttryck i följande yttrande på
partikongressen "Vad som behövs är en duktig ekonomichef och en
duktig redaktionssekreterare. Kan man få en bra redaktör också,
så mycket bättre’’ får man hoppas var, som anförandet i övrigt, mer
skämtsam än allvarlig. En sådan degradering av
redaktörsbefattningens vikt för en partitidning låter sig tänka endast i enstaka fall
och är föga lycklig. Det finns flera exempel på, att just en skicklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
