Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Walles, Kurt: Den socialdemokratiska pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALDEMOKRATISKA PRESSEN
39
goda journalister icke stampas ur jorden, när de behövas, och det
hjälper icke alltid med många vackra examina. Vid urvalet får
det tas hänsyn till lust och anlag, och vad de senare beträffar kunna
de först prövas i journalistiskt arbete. Journalistiken är ett yrke,
där man bör börja från början med de enklaste uppgifter. Vid
rekryteringen av medarbetare i den socialdemokratiska pressen måste
hänsyn tagas även till, om vederbörande har intresse för rörelsen,
den fackliga eller politiska. Undantag från denna regel kan givetvis
göras på någon punkt t. ex. ifråga om idrottsavdelningen. Det har
nog på sina håll legat nära till hands att anställa medarbetare utan
att fästa vikt vid, huruvida de äro intresserade för arbetarrörelsen.
Men det ligger i öppen dag att en partitidning icke kan stå till svars
med att redaktionsstaben är främmande eller ointresserad för
rörelsen. En socialistisk tidning skall vara den, som visar vägen för de
socialdemokratiska läsarna, men då fordras också att i tidningen
finnas socialister.
Vad beträffar medarbetarnas utbildning är detta ett problem av
lika stor vikt som rekryteringen. En borgerlig journalist kan utan
olägenhet flytta från den ena borgerliga tidningen till den andra
utan avseende vid om det är en högertidning eller liberal tidning,
ja, han kan även få anställning i en socialdemokratisk tidning. Han
har följaktligen rika möjligheter. att i yngre år få en omfattande
praktik och god utbildning. Den socialdemokratiska
tidningsmannen är däremot huvudsakligen hänvisad till partiets 20-tal tidningar
och möjligheterna till omplaceringar där äro med hänsyn till deras
jämfört med de borgerliga tidningarna ringa antal starkt
begränsade. Det är mycket vanligt, att den tidningsman, som en gång fått
anställning på en partitidning, stannar där alltjämt i
fortsättningen. Hans erfarenhet och praktik inom yrket blir begränsad till
denna tidning. Hur mycket värdefullare vore det icke för honom
att få göra erfarenheter även i andra partitidningar och framförallt
i de större. Därmed skulle även vinnas att under hand de dugligaste
journalisterna kunna väljas ut och släppas fram till mera krävande
uppgifter. Det borde ligga inom möjligheternas gräns att få denna
utbildningsfråga ordnad. Det rör sig om ett jämförelsevis litet antal
personer. Partiets tidningar räkna ungefär 100 på redaktionerna
anställda.
Det vore vidare önskvärt, att de tidningsmän, som vilja företaga
utländska resor för att förkovra sina språkkunskaper och taga
kännedom om press- och partiförhållanden i andra länder, erhölle stöd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
