Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Magnusson, Gerhard: Arbetaren Hj. Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETABEN HJ. BfcANTlKG
71
Andra folkriksdagens med knapp majoritet avfärdade
storstrejkstanke levde ännu bland arbetarna, men icke såsom någon dimmig
revolverrök utan fullt utstakad såsom en sista kraftåtgärd, om
förhållandena så kommo att gestalta sig. Branting var ej den som på
något sätt stack under stol med att den politiska situationen snart
nog kunde tvinga fram en sådan kraftyttring från ett tillbakasatt
folk, och klart och målmedvetet höll han också frågan i sin hand,
så att den aldrig fick glida ut på äventyrligheternas gungande
mark. När konferensen i Malmö 1901, i samband med
Skandinaviska arbetarekongressen i Köpenhamn, beslöt uppdraga konturerna
för skapandet av en storstrejksfond och jämväl även förbereda en
politisk storstrejk, om icke till 1902 års riksdag ett antagligt
rösträttsförslag av regeringen framlades, kan man säga att Branting
därmed lyckats leda in frågan på sådana fasta spår att
spekulationerna på diverse våldsåtgärder av mera revolverbetonad art blivit
satta ur spelet.
När denna rösträttsstrejk sedan i maj 1902 kom till stånd, var Hj.
Branting medelpunkten i händelsernas virvel. Riksdagens kamrar
hade ju avslagit förslaget om allmän rösträtt, men beslöto dock
anmoda regeringen att till kommande riksdag framlägga ett nytt
förslag, baserat på allmän rösträtt.
Vi veta alla att det sedan dröjde ännu många år innan reformen
kom i hamn, men ingen skall kunna förneka att Branting gjorde vad
i mänsklig makt stod för att driva frågan framåt. Och det skedde
genom ett oavlåtligt aktgivande på de politiska vindkastningarna,
med inbärgande av de få vinster som förhållandenas makt så
småningom tillförde demokratin.
Under tiden fick Branting med hela sin själ också arbeta på att
hindra ett broderkrig i norden. Hans oerhörda arbetsförmåga gav
sig härvid uttryck och hans starka fredskärlek tvingade sig till
gehör icke endast inom arbetarnas leder utan även långt därutanför.
Hans demonstrationstal 1 maj 1895, därvid han yttrade sig om det
brottsliga i hetskampanjen mot Norge samt även fällde ett ord om
"en kula utan order", som ledde till ett förfärande allarm från
högerpressens sida och även höll på att rendera honom tre månaders
fängelse, fastän hovrätten korrigerade domen till 500 kronor böter,
visade med vilken intensitet och med vilket frejdigt mod han gick in
för bevarandet av freden i norden. Han var också därefter utsatt
för de mest våldsamma och hätska anfall från sina motståndare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
