Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Carleson, C. N.: Hjalmar Branting — teoretikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR BRANTING — TEORETIKERN
89
så sällan framskymtade i hans bästa tal. Å andra sidan erbjöd
honom denna teoretiska grundåskådning om de historiska förloppen en
fast plattform för ett mera evolutionärt betraktelsesätt gentemot
vissa tämligen excessiva yttringar av ’ ’revolutionarism’’, mot vilka
han ovedersägligen redan vid unga år hyste en djupt rotad
motvilja, så mycket en handlingens man han än var. Slutligen: såvitt
man kan minnas har han aldrig givit sig in i de ur tvekampen mellan
Kautsky och Bernstein sig utvecklande senare skolfejderna om
marxismens förhållande till ’ ’kantianism’’ och ’ ’nykantianism’’
— det blev nog för en Branting alltför mycken* "skolastik".
Skolastik! Om det var någon tes i den Bernsteinska kritiken,
som riktade sig mot "skolastik", så var det den epigrammatiskt
tillspetsade formeln: "Rörelsen är allt — målet intet". Rörelsens
betoning har Branting livligt senterat och han måste så göra, så som
han dagligen och stundligen stod mitt uppe i dagsstriderna. Dessa
strider, som visserligen ofta fara illa fram med teorier och idéer,
men även kunna föra mylla och vatten åt frön till en ny ideologi.
Vi böra ju icke glömma, att "marxism" är avlad och född i
dagsstriders brak och dån. Branting torde även ha ärvt ett stort intresse
för en specialart av "rörelseteori". Icke som en pikant anekdot,
tvärtom med en viss misstanke att han under sina uppväxtår
mottagit starka intryck av sin fader gymnastikprofessorn och läkaren
L. S. Brantings försök att teoretiskt motivera och sammanfatta den
Lingska gymnastikens rön och principer, vill jag erinra om att denne
utgav skrifter, vari han utvecklade gymnastikens ’ ’leitsätze’’ till ett
vetenskapligt rörelsesystem. Barndoms- och ungdomsintryck på
vilket område som helst kunna omedvetet fläta sig in som en
integrerande beståndsdel av en människas livsverk.
Det återstår att i denna rhapsodiska återblick även erinra om hans
ståndpunkt till "pacifism".
’Vi måste då gå tillbaka till 1880-talets unge Branting, då hans
livsåskådning befann sig i "tonåren", då konturerna av den som
först började utformas.
Förra hälften av detta årtionde såg hos oss modern "pacifism"
tända en ung generations entusiasm. Starka impulser utifrån mot*
tog "det unga gardet". Den värme fredsvännen K. P. Arnoldson
satte upp tidningen "Tiden", radikal, men framför allt pacifistisk.
Där blev Branting en av de flitigaste medarbetarna. Där gjorde han
sina lärospån som publicist och som — fredsvän. Bertha v. Suttners
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
