Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Karleby, Nils: Hjalmar Branting och Tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR BRANTING OCH TIDEN
99
Tidén, med sin uppgift att sprida socialistisk upplysning, har aldrig kunnat
kallas till liv i ett lämpligare ögonblick. Den Vàr fylla inom partiet ett behov.
I vad mån den kan lyckas att tillnärmelsevis motsvara vad den borde ge, beror
på partivännernas egen medverkan, anslutning och intresse för detta
upplysningsföretag.
Det är naturligen en vansklig sak att bedöma, i vad mån det
lyckades den nya tidskriften att "motsvara vad den borde ge". Att
stora svårigheter snart yppade sig — icke minst i den av Branting
redan under förberedelserna befarade bristen på för medarbete
kvalificerade krafter, som samtidigt hade tid övrig för sådant — är
visst. Trots befriandet från Social-Demokraten hade Branting
också alltjämt en enorm arbetsbörda — mindre kanhända med
sådant, som han programenligt skulle utföra såsom partiordförande,
ty det fick ofta stå till sidan, än med de allmänna politiska
angelägenheter, han såsom partiets ledare måste ägna sig åt. Det var ju
också ett något misslyckat arrangemang att sätta en man som
Branting till högste expeditionskarl på ett parti- och förlagskontor.
Det är emellertid anmärkningsvärt, vilken vidd och lyftning som
utmärkte tidskriftens innehåll redan från början. Den direkt
praktiska anknytningen är — bortsett från Brantings uppsatser —
avgjort svagare än den allmänkulturella och litterära, markerad av
flera framstående författarnamn i in- och utlandet. Även större
socialistiskt teoretiska saker märkas, vilka, även om de i flesta fall
icke innebära någon högre grad av självständig insats utan
merendels äro refererande, dock i viss mån betyda något nytt för svensk
socialdemokrati. Tyngdpunkten i de första årgångarna ligger dock
avgjort i Brantings egna bidrag. Han lämnade under de första
åren mycket betydande sådana till de flesta av tidskriftens häften,
merendels ledande politiska artiklar av rätt djupgående karaktär,
som ofta satte starka spår i den politiska diskussionen. Hans
redaktörsgärning uttryckes främst i dem. Han synes däremot aldrig
hava haft tid att i så hög grad ägna sig åt tidskriften, att en
egentlig organisation av redigeringen kunde genomföras. Det förekom
visserligen, att uppsatser i bestämda ämnen beställdes av olika
personer, men dels var det ganska sporadiskt och dels fullföljdes sällan
infordrandet av dem. Oftast blev det lösa förfrågningar och
påstötningar, om icke vederbörande hade ett bidrag till Tiden, och dessa
plägade, i högre grad ju längre tiden led, koncentreras till de
tidpunkter, då ett häfte ovillkorligen måste ut. "Felet med Tiden var",
såsom Branting yttrade ännu på 1914 års partikongress, då han
dock fått en medredaktör vid sin sida, ’ ’att man icke hade en redak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
