- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
124

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Linder, Erik: Industrien och lönerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

ERIK LINDER

"til syvende og sidst" bör vara avgörande. Kanske man häri har
att söka en av orsakerna till att ett av de bästa tillfällen, som på
länge erbjudits för vidtagande av oawisligen mycket behövliga
omläggningar i flera betydande industriers organisation, hittills
försummats. Under skylande fraser om betydelsen av "den fria
företagsamheten" och "de fria krafternas spel" saboteras av starkt
sammansvetsade privatkapitalistiska intressegrupper en industriell
nydaning. Det behöver knappast anmärkas att härmed icke
framställts någon kritik av den nu följda försiktiga
rekonstruktionsmetoden i och för sig. Frågan gäller i stället om icke dess effektivitet
skulle kunna höjas, de finansiella förbindelserna snabbare "tinas
upp’’, om man toge itu med att söka göra det materiella underlaget
mera produktivt medelst nödiga organisatoriska nydaningar och
bort-såge från de nu synbarligen allt för tungt vägande personliga
ledareintressena.

Man må tvista om nyanserna i orsakskomplexet, faktum kvarstår,
att varken bankerna eller de* talrika institutioner, varöver vår
industri förfogar, gjort några ansatser att fördjupa det industriella
rekonstruktionsarbetet till ett organisatoriskt nydaningsarbete efter
större linjer. Det har visat sig vara utan varje större betydelse för
industrins koncentration, specialisering och samlade uppträdande på
utlandsmarknaden, att de svenska kreditinstituten intaga en
ställning till densamma, som utan gensägelse representerar den enda
reella makt, vilken för närvarande är i stånd till och kan förväntas
hava intresse av att begränsa vådorna av den trångsynta
individualism, som alltjämt står hindrande i vägen för organisatoriska
reformer. Bankerna begagnade visserligen sin makt att beröva en mängd
företag förhoppningarna och kanske ibland också möjligheterna att
rida ut krisen genom att strypa den förut rikligt flödande krediten.
Detta har dock mycket litet att göra med ett initiativ till en
systematisk sanering av industrin. Kreditens välde uti näringslivets
finaste förgreningar och dess direkta och indirekta ursprung från
väsentligen ett fåtal storbanker angiver, att det är över industrins
finansiering den privatkapitalistiskt genomförda reformens
kungsväg går.

Av industrins egna sammanslutningar är av naturliga skäl föga
att vänta. De äro tillkomna för inbördes hjälp och se sin enda
uppgift i att höja det enskilda företagets effektivitet genom ett tekniskt
och kommersiellt upplysningsarbete, skapandet av normerande regler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free