Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Linder, Erik: Industrien och lönerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
EHIK LINDER
syssleri och smådrift. En koncentration av den sist nämnda skulle
därför leda till sundare förhållanden inom järnmanufakturen.
Från textilindustrin må vara tillräckligt erinra om, att ett
avsevärt antal väverier inom den under storindustriella former
arbetande bomullsindustrin visserligen nästan uteslutande arbetar med
blekta eller färgade vävnader, men kvalitetsförbistringen är enorm.
Vid 16 fabriker tillverkades år 1912 sammanlagt betydligt över
1,500 olika kvaliteter, eller i genomsnitt 95 per fabrik! De engelska
väverierna påstås ofta gå år ut och år in med samma slags vävnad
och konstant inställning på maskinerna. Men så kan också den
svenska bomullsindustrin glädja sig åt ett rundligt tilltaget tullskydd.
I storkvarnarnas grupp möter man en annan form av slöseri:
produktionskapaciteten utnyttjas som regel icke inom något företag till
mer än hälften, vilket innebär, att halva antalet storkvarnar kunde
nedläggas och ett ej ringa antal miljoner sparas i det svenska
folkhushållet. Den sammanslutning mellan företagarna en sådan
koncentration kan antagas förutsätta, skulle snabbt reducera de absurt
stora försäljnings- och reklamkostnader, som för närvarande belastar
mjölet. Nästan identiskt samma förhållanden uppvisar
margarinindustrin. Särskilt klart framträder här slöseriet i försäljningens
belastning med ett dyrbart nederlagsväsen och en permanent
reklamkampanj. Vad detta betydde redan före kriget, då den privata
margarinindustrins omsättning var större än nu, belyses av det
faktum, att de s. k. allmänna omkostnaderna (försäljnings-, reklam- och
kontorskostnader m. m.) för den holländska margarinindustrin
uppgick till c :a 8 öre per kg. men för den svenska till c :a 26 öre.
Man skulle vara benägen tro, att våra förtrustade storindustrier,
inom vilka dock de värsta hindren för en driftkoncentration
undanröjts, verkligen också överallt genomfört en sådan. Detta är dock
icke alltid förhållandet. Cementtrusten föredrager att hålla 7
fabriker i gång och arbeta, enligt vad som upplysts, med ungefär halv
utnyttning av sina anläggningar. Att den nuvarande
cementproduktionen inom landet, som bestriddes av 10 fabriker, skulle billigare
och bättre kunna fullgöras av 4 à 5, visar, att en avsevärd
tullsänkning skulle ha en mission att fylla. Litograftrusten ligger
emellertid knappast efter. En mindre driftkoncentration har visserligen
kommit till stånd, men dotterbolagen ha i väsentlig utsträckning
kvar försäljningsorganisationer från tiden före sammanslagningen
och konkurrera friskt med varandra genom en imponerande stab av
handelsresande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
