Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Oljelund, Stefan: Ett fackligt program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
STEFAN OLJELUND
ner och vissa arbetsvillkor. Avtalen äro skapade och upprätthållas
av hela den organiserade arbetarklassen. Utan att den ena
yrkesgruppen eller facket understött den andras strid och respekterat
dennas blockad, hade kollektivavtalen med deras innehåll icke kunnat
skapas. Kollektivavtalet är fackföreningsrörelsens ryggrad.
Solidariteten är rörelsens verkande kraft. Enligt en historiskt betingad
och därav förklarad uppfattning har varje liten grupp inom
arbetarklassen rätt att tillgodogöra sig klassens hela och oinskränkta
solidaritet. Man har därvid icke undersökt om ändamålet med en viss
grupps strejk- eller blockadaktion varit sådan att det överensstämde
med klassens intressen utan helt förutsättningslöst utgått från att så
var och är fallet.
Även i detta avseende synes det, som om fackföreningsrörelsen nu
kommit till en punkt, där det kan vara skäl i att stanna och tänka
en stund. Vid ett par tillfällen har en motion, väckt av
Metallindustriarbetarförbundets avdelning 1 i Stockholm till
Landsorganisationens kongress 1922, bringats i åtanke. Det skadar inte att ännu
en gång fiska upp den ur Landsorganisationens kongressprotokoll.
Det heter i motionen bl. a.
I de industrier, som arbeta för den inhemska marknaden, hava arbetarna
stora förutsättningar att själva bestämma sina löner på grund av den oberoende
ställning de intaga gentemot den utländska konkurrensen. Deras produkter äro
doek nödvändiga även för arbetarklassen, som följaktligen måste betala de priser,
som de betinga. En mycket stor del av de svenska arbetarna sysselsättas som
bekant inom exportindustrin, vilken är beroende av den internationella
arbetsmarknadens förhållanden och det är dessa som väsentligt bestämma lönerna
för exportindustrins arbetare. Vilja de icke godtaga långt gående
lönereduceringar stängas företagen och arbetarna bliva arbetslösa. (Motionen kom till
under arbetslöshetskrisen. Förf :s anmärkning.) I samma mån som övriga
arbetargruppers löner i större grad överstiga exportindustriarbetarnas, i samma
mån bli de senares löner ytterligare nedsatta, vilket näppeligen kan vara
överensstämmande med klassolidaritetens fordringar.
Motionen säger nästan allt som kan sägas om förhållandet mellan
exportindustri och hemmamarknad. I princip gäller detsamma även
mellan hemmarknadens olika industrier. De som ha den mest
elastiska efterfrågan på sina produkter — t. ex. skoindustrin — ha i
detta avseende en ställning, som jämställer dem med
exportindustrierna, medan de som ha en fast efterfrågan — t. ex.
husproduktion och viss livsmedelsindustri — lätteligen kunna skapa en
mono-polistisk löne- och prisbestämning.
Att de arbetare som arbeta inom exportindustrin och likställd
hemmaindustri, dela motionens uppfattning är uppenbart. Man må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
