Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Kinnman, Gunno: Våra skogars framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
GUNNO KINNMAN
minera de unga och medelålders bestånden. De äro till stor del
överslutna, och när nu virkesknapphet börjar göra sig gällande, får även
småvirket värde. Ett betydande förråd av anhopat gallringsvirke
kan släppas ut i marknaden allt efter som våra skogsägare få ögonen
öppnade för den dubbla vinst som är att inhösta.
För här föreliggande fråga är det även av intresse att undersöka
avkastningens värde och de förändringar som däri kunna väntas.
Bäst belyses detta genom fördelningen på sortiment, som av professor
Tor Jonson beräknas sålunda:
Milj. kbm.
Utförsel av oarbetat virke utöver införsel ................ 0,66
Sågverkens förbrukning för tillverkning av 6,48 milj. kbm.
sågad vara à 2,25 kbm. runt virke...................... 14,58
Tillverkning av 1,12 milj. ton pappersmassa................ 6,74
Tillverkning av 3,2 milj. kbm. skogskol löst mått à 1,2 5 kbm.
fast mått ved ........................................ 4,oo
Järnvägssliprar och kraftledningsstolpar .................. 0,4o
Bränsle till järnvägs- och fartygsdrift.................... 0,5o
Industribränsle m. m. utöver sågverksavfall ............... l,oo
Summa 27,8 8
Avgår flis till sulfatfabrikerna, vilken erhållits från
sågverksavfall ............................................... 0,44
Nettoförbrukning till export och industri 27,44
Förbrukning till husbehov .............................. 14,81
I skogarna ruttnar...................................... 2,78
Summa avgång årligen 45, o 3
Granskas här de större beloppen med hänsyn till den framtida
tillgången, så faller genast i ögonen den stora posten till husbehov.
Över 80 % härav åtgår till bränsle och fyller alltså ett för vårt
klimat viktigt behov. Genom sparsamhet och förändrade
uppvärmningsmetoder torde dock vara möjligt att minska på denna post.
Till bränsle för husbehov är det även möjligt att utnyttja sådant
avfalls- och gallringsvirke, som icke kan bära transportkostnaderna
eller är tekniskt oanvändbart till förädling. Tar man bränslefrågan
i hela dess vidd och alltså medräknar även träkol, bränsle till
industrier, järnvägar och fartyg, så gäller i viss mån detsamma. Ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
