Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Kinnman, Gunno: Våra skogars framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
GUNNO KINNMAN
tid och böra därigenom bliva till stor nytta när det gäller att finna
botemedel mot skogsbristen.
Schager visar i sina arbeten, huru det svenska skogsbrukets
nuvarande utformning är en produkt av de allmänna biologiska,
historiska och ekonomiska förutsättningarna för hanteringens bedrivande.
Särskilt förtjänar i detta sammanhang omnämnas skogsbrukets
förhållande till jordbruket. Här har varit en sammankoppling, som
betraktar skogen som leverantör av vissa råvaror, och anser dess största
värde ligga i betet. Med undantag för brukstrakterna, där skogen
tack vare kolleveranserna lämnat viktig försörjningsmöjlighet, har
alltså skogshanteringen betraktats som en ren binäring till
jordbruket.
Denna åskådning hava statsmakterna gjort till sin egen och på
jordlagstiftningens område drivit en politik, som ofrånkomligt leder
till sänkt skogsproduktion, medan man samtidigt genom
skogslagstiftningen söker hålla samma produktion uppe. Nyttan av samarbetet
måste dock även erkännas, emedan skogsbruket, som i extensiv form
varit ett säsongarbete, kunnat disponera arbetskraft som under andra
årstider betjänat jordbruket.
Nu måste skogshanteringens betydelse som självständig näring
erkännas, med speciella egenskaper som ur ekonomisk synpunkt skiljer
den från andra. Den grundläggande egenskapen är av biologisk art
och består däri, att de hos oss användbara trädslagen för sin fulla
utveckling till högvärdiga virkesdimensioner kräva en mycket lång
växttid, som i medeltal för landet torde ligga omkring 100 år.
Jämfört med andra näringar är detta en synnerligen långsam
produktionsprocess : lantbrukets kulturväxter nå sin mognad efter ett, högst
två år, och i industrien sträcker sig processen sällan över någon
längre tid.
Härav följer även skogens dubbla karaktär av att samtidigt vara
produktionsmedel och färdig produkt: sedan skogsbeståndet
grundlagts, fortskrider produktionen genom att beståndets tillväxt år från
år ackumuleras. Skogsbruket är sålunda i hög grad kapitalkrävande.
Arbetets medverkan är däremot av mindre betydelse, en jämförelse
med jordbruket visar, att om arbetsåtgången sättes i förhållande
till de båda näringarnas nettoavkastning, så torde man kunna säga,
att inom jordbrukets produktion arbetets insats är 3 till 5 gånger
så stor som inom skogsbrukets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
