- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
157

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Severin, Frans: Hemmamarknadens monopolförutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEMMAMAEKNADENS MONOPOLFÖRUTSÄTTNINGAIt 157

levnadsomkostnaderna och lönenivån inom vissa andra grupper kunna
anses orimliga. Men det är just lönerna inom dessa andra grupper
nämligen hemmamarknadsindustrierna, som utgöra orsaken till
levnadsomkostnadernas höjd. Arbetslönerna äro i det hela för höga för
att tillåta en verklig konkurrensduglighet på världsmarknaden, men
hemmamarknadsarbetarnas löner äro ännu högre till skada för hela
näringslivet, icke minst för arbetarna. Arbetarna ha delats i tvenne
grupper, exportindustriarbetare och hemmamarknadsarbetare, varav
den sistnämnda gruppen intager en privilegieställning såsom ett
slags arbetarnas överklass. De mindre lyckligt lottade
exportindustriarbetarna kunna endast med stora uppoffringar betala de till
följd av byggnadsarbetarelönerna orimligt uppdrivna hyrorna eller
de på grund av bageriarbetarelönerna abnormt stegrade brödpriserna
etc. Särskilt hemmamarknadsarbetarna skulle sålunda bedriva en
mo-nopolistisk lönepolitik, vartill förutsättningarna skulle ligga just i
den omständigheten, att deras verksamhet sker och måste ske
uteslutande för marknaden inom landet. Denna uppfattning har
framförts så ofta i olika variationer, att den numera torde vara en för
hela folket — inklusive arbetarna — gemensam egendom. Icke dess
mindre förefaller det, som skulle man kunna ifrågasätta dess
riktighet. I själva verket torde nationalekonomisk teori leda till rakt
motsatt uppfattning.1)

För att över huvud diskutera frågan om denna hemmamarknadens
speciella förutsättningar att betala abnorma löner är det
uppenbarligen nödigt att först avgöra, vad som över huvud är att betrakta som
hemmamarknadsindustri och vad exportindustri, samt därefter söka
få ett siffermässigt belägg för hemmamarknadsarbetarnas
privilegieställning. Byråchefen i Socialstyrelsen hr Bertil Byström angiver
hemmamarknadsarbetarnas löneförsprång till 14 %2) utan att dock
meddela, vilka arbetaregrupper som avses. Sociala Meddelanden
uppdelar emellertid inte i sina undersökningar arbetarna i tvenne
grupper efter den marknad för vilken de arbeta, och så långt jag
känner finnes ingen vedertagen uppdelningsgrund för dessa två
kategorier. Såvitt jag kan finna, måste man emellertid anse alla
arbetare, vars produkter över huvud lämpa sig för internationellt
varubyte, för "exportarbetare", även om deras produkter i närvarande

a) Jfr Nils Karleby, Arbetslöner och internationell konkurrens, Tiden 1921,
och där citerad litteratur.

2) Svensk Finanstidning n:r 4, 1925.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free