- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
162

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Severin, Frans: Hemmamarknadens monopolförutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

FRANS SEVERIN

förhållanden i alla fall inte på de höga arbetslönerna. Arbetarna
hade endast erövrat en del av en monopolvinst, som konsumenterna
även härförutan fått betala, enär de höga priserna berodde på ett
företagarmonopol, som utnyttjades oberoende av lönernas höjd.

Ingenting talar emellertid för, att hemmamarknadsarbetarna i
denna sin egenskap skulle äga någon särskild förutsättning att
tillkämpa sig del av företagens monopolvinster. Varför exempelvis
byggnadsgrovarbetarna skulle lättare kunna förhindra sin kårs och
organisations rekrytering än de högt utbildade och väl organiserade
mekaniska verkstadsarbetarna är svårt att inse. Det förefaller
tvärtom, som skulle möjligheterna att avstänga tillträdet till en viss
sysselsättning växa med de fordringar på specialutbildning och
skicklighet, som krävas för arbetets utförande. Den utbildade inom
industrin sysselsatta kåren är lättare att sammansluta i och för en
fortlöpande löneaktion, och kraven på specialutbildning hindra eller
försvåra väsentligt att skaffa ersättare utanför sammanslutningen. Där
ingen specialutbildning kräves, kan däremot arbetskraften tagas var
som helst.

Det kan ju emellertid tänkas, att monopolprisernas ursprungliga
orsak inte är ett företagarmonopol utan arbetaremonopol, som
arbetarna utnyttja, medan däremot företagaren på grund av rådande
konkurrens icke blir i tillfälle att erhålla något av den vinst, på
vilken den köpande allmänheten brandskattas. Det skall
naturligtvis vara detta slag av monopolism, som oroar företagarpressen och
framkallar anklagelserna mot hemmamarknadsarbetarna.
Hemmamarknadsarbetarnas speciella förutsättningar för monopolistisk
lönepolitik finge då tänkas så, att deras organisationer omfattar hela det
område, på vilket produkterna avsattes. Företagarna konkurrera
visserligen sinsemellan, men då de allesamman på grund av
arbetareorganisationens styrka äro nödsakade att betala samma löner, så
finnas för alla också samma gräns för prisnedsättningen. Inom
exportindustrierna däremot behärska arbetarnas organisationer var för sig
endast en ringa del av produktions- och avsättningsområdet. För
världsmarknaden arbeta flera olika fackorganisationer, vilka
sinsemellan sakna samverkan i lönepolitiken. I stället för den på den
lokala eller nationella marknaden med enhetliga lönekrav opererande
fackorganisationen, uppstår på världsmarknaden en viss konkurrens
mellan arbetarna själva, varigenom lönerna tvingas ned till den av
marknadsläget angivna nivån. Anledningen till de svenska export-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free