Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SOCIOLOGIENS HISTOBIA OCH UPPGIFT
183
och likaledes för att åhöra och åskåda det tungotalande och de
extatiska åtbörder, som allt emellanåt bilda betydande inslag i mötena.
Vore jag teolog med särskild förankring i exegetiken, så är det
sannolikt, att jag framför allt sysselsatte mig mod dessa företeelsers
karaktär i ljuset av Pauli kända framställning i första Korintierbrevets
fjortonde kapitel. En kyrkohistoriker skulle antagligen anställa
jämförelser mellan dessa gestaltningar och besläktade eller analoga
sådana inom den apostoliska församlingen, fornkyrkan,
medeltidskyrkan och inom senare tiders kristna samfund. Så långt jag förstår,
skulle hos en religionshistoriker, om han befunne sig här, dessa tal
och rörelser leda tankarna till motsvarande riter och känsloutbrott,
såsom de förekommit och förekomma inom icke-kristna religioner på
skilda stadier. Om jag vore psykolog av facket, skulle det helt visst
vara mig angeläget att ta i betraktande och söka värdesätta de
instinktiva och emotionella faktorer och processer, vilka representeras
av dessa utrop, dessa ramsor av obegripliga ljudsammansättningar,
som omedelbart tolkas antingen av tungotalaren själv eller av någon
annan. Och jag finge tillfälle att iakttaga och anställa reflexioner
över dylika känsloströmningars förmåga eller oförmåga att hålla sig
inom bankarna av de kanaler, som grävas av förnuftet. För
rasbiologen eller antropologen är det den naturligaste sak i världen, att han
söker få en överblick över de församlades och enkannerligen de
agerandes rasliga beskaffenhet. Vilka rastyper förete de? Är den
långskallige blåögde blondinen eller den mörke brunögde
kortskal-lingen talrikast företrädd? Eller framträda hybridtyperna i större
antal ? Och mitt nationalekonomiska intresse kan ju framkalla
fråkor om dessa sammankomsters inverkan på vederbörande som
producenter och konsumenter.
Som sociolog studerar jag däremot hopen, vilken är här samlad.
Och framför allt ägnar jag uppmärksamhet åt den grupp, som här
är organiserad i egenskap av en församling med dess frans av mera
beständiga besökare och trosfränder. Jag söker bilda mig en
uppfattning om dessa medlemmars ekonomiska och sociala ställning.
Jag studerar deras samling kring vissa religiösa satser, likaledes
deras mottaglighet för speciella trosstycken och deras benägenhet att
alltjämt lyda, rätta sig efter här gällande normer för gudstjänst
och tillbedjan. Jag ser huru somliga typer uppträda med en känsla
av att äga prestige gentemot omgivningen. En medveten och
omedveten, en aktiv och passiv anpassning äger synbarligen städse rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
