Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, juni 1925 - Thörnberg, E. H.: Om sociologiens historia och uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
E. H. THÖENBERG
Jag förstår, huru medlemmarna dragas allt närmare till varandra;
men det är tydligt, att åtskilliga också stötas bort, skilja sig från eller
skiljas från gruppen. Och jag söker få en bild av den process, som
fortgått och fortgår med det resultat, att män och kvinnor, yngre
och äldre bäras upp av ett gemensamt artmedvetande och förenas i
en avgjord liksinthet gentemot det religiösa livets centrala spörsmål.
Jag finner hur denna grupp behärskas av ett särskilt religiöst
intresse, som placerar den i en motsatsställning eller i ett läge av
främlingskap gentemot andra religiösa grupper. — För sociologen har
den rent religiösa kvaliteten hos dessa frågor och intressen ingen
omedelbar betydelse. De utgöra för honom endast faktorer,
verksamma för gruppens uppkomst, struktur och utveckling — de äro
alltså för honom först och sist sociala företeelser eller anstalter.
Det är naturligt nog, att jag ägnar uppmärksamhet åt
medlemmarnas rasliga kännetecken, att jag tar befattning med deras
temperament och sinnesförfattningar, såsom dessa kunna antagas vara
präglade av ras och ekonomi, -av den yttre, omgivande naturen, av
sysselsättningens beskaffenhet och av den uppfostran vederbörande
erhållit.
Föremålet för sociologens undersökning är emellertid detta
speciella samhälle, denna grupp och dess rent sociala karaktär. Han har
egentligen att göra med tvenne slag av samhällen. Det är dels hela
den tillfälliga folksamlingen, som befinner sig i ett tillstånd av
ömsesidiga, om än ganska lösa och svaga relationer. Det är dels
själva församlingen och dess särskilda vänner, vilka bilda den högre
organiserade gruppen, ett samhälle av fastare art. Sociologens
studium rör i alla händelser allt det, som sammanhänger med
individernas ömsesidiga psykiska eller själsliga påverkningar inom gruppen.
För detta studium behöver han som material forskningsresultatet
från t. ex. religionshistorikerns, filosofens, psykologens och
antropologens fält; och sociologens forskningsresultat tjänar som instrument
för det vetenskapliga arbetet på dessa och andra områden.
Utgångspunkten för den åskådning, som här utvecklats, är denna:
Ett samhälle i vidsträcktare bemärkelse uppstår, när helst två eller
flera individer inträda till varandra i ett förhållande av ömsesidiga
mentala påverkningar. ’ ’Denna växelverkan är alltid följden av
särskilda impulser eller försiggår för vissa syftens skull7’ (Simmel).
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
